EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan skulle gärna fortsätta på sin post i nästa kommission. På konferensen EU Agricultural Outlook i Bryssel sade Hogan att han helst skulle jobba vidare med den påbörjade CAP-reformen efter 2020.
Enligt den irländska tidningen Agriland gav Hogan klart besked att han vill fortsätta. Å andra sidan har frågan ännu inte diskuterats officiellt med Irlands premiärminister Leo Varadkar, som i så fall borde nominera honom som kandidat.
Dessutom måste Hogan stödas av EU-kommissionens nya ordförande efter Jean-Claude Juncker, som inte ställer upp för återval. Det politiska spelet om nästa kommissionschef har redan börjat men utgången är ännu helt öppen.
Det hetaste namnen för ordförandeposten just nu är den tyska EPP-kandidaten Manfred Weber och Nederländernas socialdemokratiska utrikesminister Frans Timmermans. Den nuvarande kommissionen avgår i slutet av oktober nästa år.
EU:s agrarkommissionärer har i regel suttit bara en period. Det enda egentliga undantaget har varit den österrikiska jordbruksministern Franz Fischler, som var agrarkommissionär mellan åren 1994 och 2004.
Extremt länge satt i tiderna EU:s allra första agrarkommissionär, den holländska socialdemokraten Sicco Mansholt. Han behöll posten från 1958 ända till 1972, då han utsågs till kommissionens ordförande.
Enligt Agriland har Phil Hogan också meddelat sitt intresse att sköta posten som handelskommissionär. I egenskap av agrarkommissionär har Hogan skaffat erfarenhet av handelsfrågor i samband med förhandlingarna om tullar och frihandel.
Producenterna förtjänar erkänsla
I sitt anförande under Outlook-konferensen i Bryssel konstaterade Hogan att förväntningarna på EU-jordbruket ständigt ökar. Därför måste nästa jordbrukspolitik rikta sig på åtgärder som gynnar producenter, miljön och klimatet.
Hogan noterade att de europeiska producenterna ofta står i centrum för en växande kritik när det gäller miljö- och klimatfrågor. Kritiken är ofta orättvis. Jordbrukarna borde i stället få mer erkänsla för sitt jobb till nytta för omgivningen.
Den kommande CAP-reformen bidrar med riktade lösningar som gör det möjligt att möta kraven på miljö- och klimatskydd. Den nya modellen levererar lösningar för en grönare utformning av jordbrukspolitiken, underströk Hogan.
Han vill öka medlemsländernas och regionernas frihet att fatta beslut som direkt berör de lokala producenterna. En modell med samma regler för alla är föråldrad. Ansvaret mellan EU och respektive medlemsland ska balanseras upp på nytt.
Enligt Hogan är det kommissionens uppgift att granska planerna och se till att de överensstämmer med jordbrukspolitikens övergripande mål. Vid behov kan kommissionen ingripa för att se till att åtgärderna följer de gemensamma målen.
Digitalt jordbruk och unga bönder
Hogan betraktar unga jordbrukare som en viktig katalysator som driver på förändringar och en modernisering av EU:s jordbruk. Nya kvalifikationer behövs, eftersom det europeiska jordbruket fungerar i en tilltagande global och konkurrensutsatt miljö.
Generationsväxlingen måste betraktas som en fråga dår EU och medlemsländerna gemensamt kompletterar varandra inom sina respektive kompetensområden. Med hjälp av yngre jordbrukare kan också digitaliseringen av jordbruket drivas framåt.
Enligt Hogan bidrar digitaliseringen med många intressanta aspekter. Det återstår att se i vilken mån EU kan stöda utvecklingen. Särskilt de mindre och mellanstora gårdarna behöver en ”kickstart” för att komma igång.
Samtidigt betonade Hogan betydelsen av en solid datasäkerhet. Informationen ska stanna på gårdarna och hanteras av jordbrukarna själva. Viktigt är att medlemsländerna tryggar landsbygdens tillgång till bredband.