256 kilo gurka per kvadratmeter per år. En del lyfter deras växthusproduktion av gurka som ett världsrekord. Men själv är växthusodlarna Johan och Jesper Prinsén återhållsammare. Det är inte bara vi, utan hela den finländska växthusodlingen håller en mycket hög nivå, säger Johan.
De som kastar långt eller löper fort vill gärna slå rekord. Riktigt samma inställning har kanske inte en växthusodlare. Åtminstone inte Johan Prinsén, som driver företaget Oy Johan Prinsén Ab i Pjelax, Närpes.
Men trots det har hans växthusproduktion av gurka nått över nyhetströskeln de senaste åren.
Orsaken? För två år sedan konstaterades att produktionen per kvadratmeter var mycket hög. I fjol hade resultaten förbättrats ytterligare till 256 kilo per kvadratmeter och år, vilket kan beskrivas som ett inofficiellt världsrekord.
– Jag vill ogärna använda begreppet världsrekord eftersom officiell global statistik torde saknas. Det här är något som media har lanserat och därför har det blivit ganska mycket prat om just min produktion. Nästan för mycket prat, säger Johan Prinsén, och skrattar.
Han förnekar inte att hans produktion av gurka håller absoluta världsklass. Men i stället för att placera sig själv på en piedestal, framhåller han gärna sina kolleger.
– Överlag håller finsk året runt-odling en mycket hög nivå. Inte alla lyckas komma upp i en lika hög produktion som vi, men nivåhöjningen inom hela näringen, som skett de senaste åren, är enorm och imponerande, säger han.
Öppen dialog med andra odlare
Inom andelslaget Närpes Grönsaker har odlarna tillgång till bland annat odlingsrådgivning. Enligt Johan finns också en öppenhet och aktiv dialog mellan odlarna som bidrar till att man pushar varandra att bli bättre.
– Jag vet inte hur odlare i Holland, Norge eller Kanada gör. Men inom Närpes Grönsaker har vi en öppen dialog och ger och får råd av varandra. Ingen jobbar ensam på gården. Vi pushar och hjälper varandra att bli bättre i stället för att hålla inne med kunskap och information. Det här är något som jag tror är ganska enastående och definitivt en del av framgången, menar han.
Den enskilt största faktorn som gör den inhemska växthusodlingen till en av de bästa i världen är implementeringen av ny teknik.
Hit hör bland annat LED-belysning – något som Prinséns investerat mycket i på senare år.
LED minskar inte bara elförbrukningen utan ökar också produktionen. I de tre anläggningarna tillämpas olika kombinationer av ljus.
– I det ena har vi traditionella HPS-lampor i taket och LED som mellan belysning. I det andra kombinerar vi HPS-lampor och LED i taket samt LED som mellanbelysning, och i det tredje har vi full LED-belysning, berättar Jesper, som är Johans son och anställd inom företaget.
Enligt honom är LED framtiden, men omställningen tar tid eftersom det är en mycket dyr investering.
– Det var efter energikrisen 2022-2023 som många växthusodlare insåg att elförbrukningen måste minska. Den bidrog till att flera gick in för LED. I huset där vi bytte till full LED-belysning var den tidigare belysningen föråldrad och eftersom HPS-belysningen inte längre utvecklas var det naturligt att helt satsa på den nya belysningen, förklarar Jesper.
Rekordproduktion med HPS och LED
Rekordproduktionen på 256 kilo per kvadratmeter gäller för en av de tre anläggningarna, den med HPS-lampor i taket och LED som mellanbelysning.
–Teoretiskt blir det svårt att öka produktionen ytterligare utan investeringar i mer LED. I huset med full LED har vi inte ännu ett helt odlingsår bakom oss, men vi vet att produktionen har ökat mycket i det. Men vi har inte ännu kommit upp i lika stor produktion som i rekordhuset, säger Johan.
Vilka andra fördelar ger LED?
– Klimatet blir jämnare. Temperaturerna och fuktigheten hålls stabilare och strålningsvärmen från belysningen minskar. Under riktigt kalla perioder på vintern skulle vi gärna ha mer värme från belysningen, men det försöker vi lösa på andra sätt, säger Jesper.
Eftersom strålningsvärmen från LED är mindre än från HPS, ökar fukthalten i anläggningar med den senaste belysningstekniken.
Därför har Prinséns varit tvungna att gå in för ett system för avfuktning. Den investeringen gjordes förra året.
– Erfarenheterna av avfuktningen är mycket goda. Även det systemet bidrar till ett bättre och jämnare klimat och vi behöver inte ventilera ut fukten genom luckor i taket.
Det är inte bara tekniken som är viktig. Växtförädlingen – som tar fram nya hållbara och produktiva sorter – beskriver de också som mycket viktig.
– Vi byter inte sorter varje år, utan vanligen använder vi samma sorter i fem till tio år. När vi testar en ny sort görs det i liten skala och om den fungerar väl i våra förhållanden, så utökar vi den. Just nu har vi två huvudsorter av gurka och den ena började vi odla för ett och ett halvt år sedan, berättar Jesper.
Hållbara och produktiva sorter
Vilka egenskaper hos en sort är viktiga för er som odlare?
– Det viktiga är att sorten är produktiv, men också hållbar. Det vill säga att plantan orkar producera ända tills kulturen är slut. Jämfört med tomater varierar inte smaken lika mycket för gurka, så smakperspektivet väger inte lika tungt när vi väljer sorter, svarar Jesper.
År 2022 byggde Prinséns ut växthusodlingen till 2,6 hektar och sedan dess odlas huvudsakligen gurka. Att satsa nästan helt på en specifik grönsak ger vissa fördelar.
– Från början odlade jag bara tomater och vi har fortfarande kvar lite körsbärstomater. Men genom att odla huvudsakligen en grönsak så tycker jag att vi har kunnat specialisera oss på den. Jag upplever det som lättare att skapa system och få kontinuitet i odlingen när vi odlar främst gurka, förklarar Johan.
I alla moderna växthus kan klimatet och gödslingen styras digitalt.
– Automatiken ställs in enligt plantorna och kontrollerar allt från gödsling, bevattning, temperatur, luftfuktighet och koldioxid. Sensorer i växtunderlaget mäter fukten och till exempel om vissa ledningstal blir för låga kan vi tillföra mer gödsel med ett knapptryck.
– Men som odlare måste vi ju veta hur de här systemen fungerar och här gäller det att ständigt vara noggrann, säger Jesper.
Vill fortsätta öka produktionen
Priset på växthusgrönsaker kan variera kraftigt under ett år. Under perioder med överproduktion kan priserna vara mycket låga för att sedan återhämta sig.
– Det är aldrig roligt när det kommer veckor med djupa prisnedgångar och det kan också ske på vintern. Men som en relativt stor odlare kan man inte heller stirra sig blind på en kort period utan vi har mera ett perspektiv som sträcker sig över ett helt år. Efter djupa svackor brukar priserna också återhämta sig. Det är en cykel, konstaterar Johan.
Det som pressat lönsamheten under de senaste åren är inte låga priser, utan det faktum att produktionskostnaderna har ökat mycket.
– Priset på i stort sett alla förnödenheter har stigit mycket och inkomsterna har inte ökat i samma takt. Vi skulle gärna få högre priser för våra produkter, men det underlättar förstås att vi har en hög produktion, säger Jesper.
Johan fortsätter:
– Klart att målet som odlare är att hela tiden arbeta för att öka produktionen ytterligare. Toppen är definitivt inte nådd. Så på det viset är det en tävling för sig själv, men man måste också räkna med bakslag i produktionen. Det finns många saker som kan gå fel.
