Ute i Åbolands skärgård är spannmålsodlandet utmanande. Korpobonden Mikael Mattsson satsar allt mera på höstsäd för att skydda sig mot torkan, men i år är det vårsäden som överraskar positivt.
Mikael Mattsson odlar spannmål och vall i Korpo. Vi står invid hans ägor i Österretais och blickar ut över gyllene fält som bräder ut sig på var sida om en grusväg i det sena julilandskapet.
– Det här är vete som jag sått i fjolhöstas. Visst finns det gröna fläckar i år också men på andra sidan vägen tycker jag det ser rätt så bra ut, säger Mattsson och gestikulerar mot skogsbrynet längre bort.
Mattsson odlar 15 hektar höstvete, 10,5 hektar vårvete och 7–8 hektar havre. Den återstående arealen består av vall, naturvårdsåker och grönträdor. Totalarealen spridd på olika håll i Korpo står på 44 hektar egna och arrenderade åkrar.
Nu står tröskandet för dörren, och Mattsson uppskattar att skörden i helhet ser ganska bra ut.
– Det blir ändå inte lika mycket höstvete som i fjol. Då fick jag lite på 5 ton per hektar, och nu blir det knappa 4. Däremot ser vårvetet ut att bli riktigt lyckat.
Torkan hotar vårvetet
I Österretais ser höstvetet välmående ut, men på många ställen där isen farit fram är det glesare mellan stråna.
– Här var ganska mycket isbrännor i vintras. Övervintringen ser ändå helt okej ut då lite på en hektar har gått förlorad om man räknar ihop alla fläckar på åkrarna.
Mattsson har ändå börjat satsa allt mera på höstsäd eftersom vårsäden har svårt att överleva i torkan.
– I fjol blev det lite på 1.000 kilogram havre per hektar medan vårvetet blev på just under två ton. Allting torkade bort. I år ser ändå vårsäden bättre ut än på många år. Jag skulle tippa på att det blir kring fyra ton per hektar vårvete. Havren ser också rätt så hyfsad ut, kanske tre ton per hektar om det går bra.
Enligt Mattson var det juniregnen som räddade situationen.
– I maj kom nästan inget vatten så höstsäden började se ganska lidande ut. I juni kom det sedan 60 millimeter regn och i juli 47 milli, och det var nog i sista valetet.
Spannmålsodlandet är tufft i skärgården Enligt Mattsson är spannmålsodlandet i Korpo tufft och minskar därför hela tiden. Små skiften och varierande jordarter bjuder på utmaningar.
– Jag har nu också sått in sandåkrar i vall, eftersom de ger så lite om man börjar så spannmål, säger Mattsson.
I slutändan är det dock den ekonomiska lönsamheten som är svår att få gå ihop, och enligt Mattsson är det i nuläget omöjligt att klara sig endast på jordbruk eller att göra de investeringar som kunde utveckla verksamheten.
– Jag håller exempelvis på med jordschaktning vid sidan om. Utan det här jobbet skulle det nog bli svårt att överleva.
Jordbruket har dock långa traditioner även ute i Korpo, och Mattsson vet att det inom familjen finns intresse för att föra yrkesutövningen vidare. Ändå hoppas han att det i framtiden skulle gå att få mera ut av marknaden, vilket även skulle uppmuntra till ett mera aktivt och utvecklingsorienterat grepp inom spannmålsodlingen.
– Odlandet här ute i skärgården känns ibland lite som spelberoende. Man tänker lite att nästa gång jag satsar så blir det bättre – då vinner jag.