Jordytan är visserligen igenslammad och de glupska gässen har anlänt tidigt. Men vattnet har inte lagt sig på åkrarna, och det är trots allt växtsäsongen som avgör skörden, säger ekoodlaren Christer Jägerskiöld i Kimito.
Christer Jägerskiöld på Sjölax gård i Kimito odlar höstvete och höstråg på 45 hektar och har dessutom vallar och lite höstrybs. Med tanke på vinterns rekordregn är han nöjd med situationen på fälten. På rågåkrarna finns visserligen några små fläckar där vattnet legat kvar.
– Det handlar om mindre ytor där jag också tidigare funderat på täckdikning. Där dräneringen är okej ser det bra ut, även om vattnet stundvis legat kvar också där. Men det har ändå dragit undan ganska bra. Det kan ju hjälpa att det varit så torrt tidigare. Grundvattnet behövde fyllas på.
Så länge grödorna är i vinterdvala är allt ganska lugnt. Det är när den riktiga vårvärmen kommer som det gäller att de inte står under vatten.
– Men det man kan se är att jordytan är igenslammad. Frågan är hur bra jorden mår när det börjar växa. Jag har en liten fördel eftersom jag odlar ekologiskt och kör med radhackning. Då bryts skorpan och rötterna får mera luft. Men överlag, gällande höstsäd, så är det ganska klart att det minskar skörden en del om leran blivit riktigt fastslammad.
Växtföljden viktig
På det stora hela bjuder den exceptionella vintern på samma utmaningar för konventionella och ekologiska odlare. Eventuellt kan ekoodlarna, som inte kan gödsla på samma sätt, lida mer av att näringen i jorden nu urlakats mera.
I ekologisk odling har man å andra sidan mera vallar och gröngödsling, som inte påverkas på samma sätt.
Hur är det med angrepp av svamp en så här mild vinter?
– Det är klart att inget av det har dött nu. Men det borde inte ha så stor betydelse, när vi i ekologisk odling har så varierande växtföljd. Och även om det är mera vinter än så här, så är det inte säkert att så mycket fryser ihjäl under snön. Det är nog växtsäsongens väder som är mera avgörande.
En sak, säger Jägerskiöld, som kan hända om det är vått och fryser till om vartannat är att det lyfter på rötterna.
– Men det hänger nog ihop med hur känsliga jordar man har. Här är det inte så stora problem med det.
Vägarna tar stryk
Däremot har de kraftiga regnen över Kimitoön märkts väldigt tydligt på andra sätt. De pengar som sparats in på vägplogning kommer man i stället att tvingas lägga ut på att reparera grusvägarna.
Och i bäckarna har det varit ett enormt flöde.
– I den stora bäcken, som går här rakt igenom åkrarna, har flödet ätit lite av kanten på några ställen. Det ser man också på andra platser längs vägarna. När marken redan varit mättad och det kommer fyrtio millimeter regn på en gång så är det klart att det blir så.
Det är svårt att tackla det, säger Jägerskiöld. På vissa platser märker man kanske att rören mellan skiftena är klart underdimensionerade, och kan fixa till det. Men det är knepigt att dimensionera precis hela dikessystemet till regnmängder som vi kanske får en gång på tjugo eller fyrtio år.
Ett par hundra meter från där vi står på en höstveteåker hörs högljutt skränande. Det är gässen som går och äter på fälten. Denna isfria vinter har de anlänt tidigare än normalt.
– De äter allt som är grönt på våren. Höstsäd och vallar. Men det är inte så farligt. Det brukar ta sig ändå. Det är förstås svårt att veta om det blir skördebortfall, för man har sällan så mycket att jämföra med. Som tur är har gässen också varit på fånggrödor såsom rajgräs. Där får de gärna vara, säger Christer Jägerskiöld.
Svårt att sia
På det hela taget ser höstgrödorna alltså bra ut just nu. Men Jägerskiöld aktar sig för alltför mycket spekulerande. Han kan irritera sig på förväntningar att man redan i december ska säga något definitivt om hur skörden blir – och kanske gärna säga att det blir katastrof!
– När våren på riktigt har kommit kan man säga mer om hur det har gått. Men början av april kan ännu vara ganska kritisk, för det kan vara väldigt kalla nätter då. Det gäller speciellt höstoljeväxter.
Jägerskiöld säger att man på många ställen säkert kommer att ställas inför valet mellan en dålig höstgröda och en bra vårgröda. På Kimitoön, där havets påverkan brukar innebära torra försomrar, har höstgrödorna ändå en fördel i och med deras rötter.
Kikar man fram mot nästa höst så vill han inte sia så mycket.
– Det är klart att du kan ha vissa nackdelar i år, med svårare bearbetad jord. Men det är nog växtsäsongen som avgör om du får skörd på hösten eller inte. Det som är positivt i år är att vi har grundvatten när växtsäsongen börjar. Det hade vi inte i fjol. Då rann inget i täckdikena vid vårbruket. Men man ska inte ta ut något i förskott åt någondera håll. På åkrarna där nere vid viken, som nu är stubbåkrar, hade vi havre i fjol. Det såg bra ut en vecka innan tröskningen. Sedan kom en hagelskur och tog halva skörden.