Gos E Lnuko
På Skärgårdshavet och Bottniska viken höjs minimimåttet på gös till 40 centimeter och på Finska viken och i insjöarna till 42 centimeter. FOTO: eLNuko
Landsbygdsnäringar Marknad Livet på landet

Höjningen av gösens minimimått försvårar yrkesfisket ytterligare

Jord- och skogsbruksministeriet har slagit fast att minimimåttet för gös höjs för heltidssysselsatta kommersiella fiskare i början av nästa år. På Skärgårdshavet och Bottniska viken höjs minimimåttet till 40 centimeter och på Finska viken och i insjöarna till 42 centimeter. Fiskerinäringens önskemål på att övergångstiden som varit i kraft sedan början av 2016 skulle ha förlängts hörsammades inte.

I fritidsfisket övergick man till ett 42 centimeters minimimått för gös år 2016. Heltidssysselsatta kommersiella fiskare fick då under en överenskommen övergångstid fortsätta ta mindre gösar som fångst. Förhoppningen var att gösarna under den två-åriga övergångstiden skulle växa till sig så att det kommersiella fisket inte skulle lida av det höjda fångstmåttet.

– Gösarna har ändå inte vuxit till sig på förväntat sätt och fiskerinäringen har önskat en förlängning av övergångsperioden, berättar verksamhetsledare Vesa Karttunen på Centralförbundet för Fiskerihushållning.

Jord- och skogsbruksministeriet har meddelat att de inte tänker förlänga övergångsperioden. Gösens minimimått höjs således för heltidssysselsatta kommersiella fiskare till 40 centimeter på Skärgårdshavet och i Bottniska viken och till 42 centimeter på Finska viken och i insjöarna.

– Det här är ett hårt slag mot det kustnära yrkesfisket. Då fiskarna tvingas använda glesare nät, är det inte bara gösarna utan också abborrarna som simmar igenom näten. Gös, abborre och sik är det kustnära yrkesfiskets viktigaste fångstarter. Man kan fråga sig varifrån fisken i framtiden ska komma till butikernas fiskdiskar och konsumentens matbord.

– Yrkesfiskarna kan inte fortsätta i sitt yrke, om man tvingas göra uppehåll i fångsten av de viktigaste arterna under några år. Ministeriets förslag på ett tillfälligt stödsystem för att kompensera fångstbortfallet är så klart en positiv sak, men visst vill varje fiskare hellre fiska för sitt levebröd, fortsätter Karttunen.

Regional reglering är i nyckelställning i fortsättningen

Gösbestånden bör förstärkas på ett sådant sätt att näringens framtid inte äventyras. Lämpliga metoder vore till exempel att freda gösen under dess lektid och att skydda kända lekområden. Stora fiskar som är särskilt värdefulla ur fortplantningssynvinkel kan besparas genom att införa ett övre fångstmått. Fiskar som överstiger måttet skulle då alltid släppas tillbaka.

– Eftersom variationen i gösbestånden är stora är det svårt att tillämpa enhetliga regler i hela Finland. Det är bäst att lösa gösregleringen på regional nivå. Gösens fångstmått och eventuella fredningstider och -områden ska enligt anvisningar från ministeriet tas upp i fiskeriområdenas nyttjande- och vårdplaner, konstaterar fiskeribiolog Malin Lönnroth från Centralförbundet för Fiskerihushållning.

Det kommersiella fisket kämpar med många utmaningar. De växande säl- och skarvbestånden tar sin del av fångsterna. Det kustnära fiskets kris måste tas på allvar och man bör se till att det inhemska fisket inte dör ut, framhåller Centralförbundet för Fiskerihushållning i pressmeddelandet.