Slakteri- och charkuteriet W J Dahlmans Ab som är ensamt i sin bransch på Åland gjorde i fjol en ekonomisk förlust. Det var enligt vd Johannes Dahlman första gången på ”många många år”.
Men det negativa resultatet beror enligt honom inte enbart på fjolårets torra sommar som medförde ett stort tryck på större slaktvolymer.
– Vi har sett att lönsamheten har försämrats år för år. Och i fjol var det ett exceptionellt år när vi tog emot mera till slakt än vi borde ha gjort. Omsättningen blev ungefär som tidigare, men eftersom avsättningen var ett problem måste vi frysa in mera kött.
Den största orsaken till försämrad lönsamhet är enligt Dahlman stigande omkostnader för bland annat el, vatten- och avloppsvatten, mottagning av slaktavfallet samt Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM:s höjda avgifter.
– De här kostnaderna är flera hundra procent högre på Åland jämfört med om vi skulle driva företaget exempelvis i Uppsala i Sverige.
Slaktavfallet till Sverige?
Dahlmans och andra åländska företag som sysslar med livsmedelsförädling har enligt Johannes Dahlman haft ”vissa diskussioner” med åländska politiker för att försöka få ner omkostnaderna.
– Men diskussionerna har inte lett till någonting. Nu ser vi över alternativen för att komma vidare. Vi funderar också på om vi eventuellt kan ta ett större helhetsgrepp för att få ner kostnaderna, säger Dahlman.
Ett sådant nytt grepp kunde exempelvis vara att i lastbilar med sluten tank frakta slaktavfallet till någon mottagningsanläggning i Sverige.
Ålands miljö- och näringsminister Camilla Gunell säger att landskapsregeringen ska göra en utredning över företagens avgifter och betonar vikten av ett ”konkurrenskraftigt företagsläge” på Åland.
I övrigt hänvisar hon till att taxorna för avfall, vatten och avlopp är kommunal behörighet.
Men ÅMHM:s avgifter fastställs av landskapsregeringen, vars social- och hälsovårdsminister Wille Valve har lovat att hjälpa Dahlmans slakteri genom att under 2019 lyfta bort avgiften för köttbesiktning. Nästa år är avgiften dock tillbaka igen.