EU:s medlemsländer vill helst vänta med CAP-reformen till hösten då långtidsbudgeten är fastställd. Det framgick av jordbruksministrarnas diskussioner på måndagen i Bryssel. Den övre gränsen för direktstöden fick också ett svalt mottagande av delegationerna.
Ländernas delegationer redogjorde på mötet för sina positioner utan att låsa sig i fasta förhandlingspositioner. Först måste finansieringen klarläggas, löd den allmänna ståndpunkten.
Det rumänska ordförandeskapet försöker ena länderna i viktiga frågor för att åtminstone nå vissa dellösningar före sommaren. Frågan är om detta är möjligt. Alltför många viktiga frågor är och förblir tillsvidare öppna.
Flera delegationer yttrade stora tvivel om tidtabellen. Länderna vill först invänta en överenskommelse om långtidsbudgeten för perioden 2012 till 2027. Budgeten kommer upp till behandling först under hösten.
Ingen reform utan finansplan
Det går inte att fatta beslut om CAP utan en budget, inskärpte Spaniens jordbruksminister Luis Planas Puchades. Den spanska ministern efterlyste åtminstone de viktigaste stolparna i långtidsbudgeten som bas för en preliminär orientering.
På samma linje gick hans polska kollega Jan Krzystzof Ardanowski, som varnade för kompromisser utan klarhet om EU:s framtida finanser. I ett så tidigt skede är det omöjligt att låsa fast sig, menade polacken.
Den tyska delegationen bekräftade samma ståndpunkt. Enligt jordbruksminister Julia Klöckner måste CAP och budget löpa parallellt. Långtidsbudgeten påverkar alla viktiga beslut, exempelvis finansieringen av miljöåtgärderna, påminde hon.
Det är med andra ord osäkert om ministrarna ens hinner fatta en första, gemensam position om CAP-reformen före mötet i juni. Agrarkommissionär Phil Hogan förhöll sig ändå optimistisk och noterade att tidtabellen åtminstone inte ännu har rubbats.
En majoritet av medlemsländerna går emot ett obligatoriskt stödtak. Också Finlands jordbruksminister Jari Leppä argumenterade för ett frivilligt stödtak som bara skulle gälla basstödet men inte riktade stödformer.
Produktionskopplade stöd bör enligt Leppä hållas kvar, åtminstone på dagens nivå, för att lönsamhetsproblemen i vissa områden och sektorer ska avhjälpas. Tyskland vill i sin tur avskaffa de kopplade stöden.
Nederländerna och Danmark betraktar likaså de kopplade stöden som ett hot mot EU:s strävanden efter en mer marknadsorienterad jordbrukspolitik. De österuropeiska länderna försvarar däremot de kopplade stöden med stor frenesi.
Bioekonomin ska utvecklas
Jordbruksministrarna behandlade också EU:s bioekonomiska strategi och delegationerna utbytte idéer och informationer om åtgärder som har använts på nationella och regionala nivåer.
Jordbruksminister Leppä informerade om Finlands nationella bioekonomiska strategi som har varit på plats sedan 2014. Strategins åtgärder har skapat ett underlag för en bioekonomiskt hållbar tillväxt och nya arbetsplatser.
En nationell samordning och samarbete är viktiga komponenter för att främja bioekonomin. Enligt Leppä är det också viktigt att skapa hållbara värdekedjor som tryggar en rättvis inkomstfördelning och lönsamhet, också inom primärproduktionen.
Finland anser att CAP-reformen är en god chans att ta tillvara bioekonomins potential. Därvid bör medlemsländernas särdrag beaktas. En tillräckligt stor flexibilitet är nödvändig för att främja bioekonomin inom ramen för EU:s stödregler och landsbygdsstöden.