Mullhalterna i den åländska åkermarken är höga och läget verkar vara stabilt.
– Generellt är mullhalterna i Finland och Sverige betydligt högre än i Mellaneuropa, berättade praktikanten Emma Ryding i samband med Ålands Hushållningssällskaps demonstrationsdag om bevattning av vall.
Hon studerar till mark/växtagronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU och har i sommar som hushållningssällskapets praktikant sammanställt data från markkarteringsprover över hela Åland.
Hon påpekar att mullhalten är en viktig bördighetsfaktor som också är viktiga på andra sätt än enbart ur lantbruksperspektiv.
– Mullhalt och kolinlagring kan ju kopplas till hållbar och effektiviserad matproduktion samt positiv klimatpåverkan genom att förbättra och säkra skörd samtidigt som kol från atmosfären binds in.
Krav för miljöstöd
Det är bra för jordbrukarna att få sina marker kartlagda. Markkartering är dessutom ett krav vid ansökningar om miljöstöd. Därför analyseras jordprover för halter av växtnäringsämnen, pH, jordart och mullhalt. Varje markkartering gäller i fem år.
Under sin praktik har Emma sammanställt resultatet om mullhalten från nästan 20.000 prover tagna på Åland åren 2009-2020. Resultaten visar att de åländska mullhalterna ligger på en hög nivå.
– Det finns heller ingen trend som tyder på att mullhalten ökar eller minskar.
Markkarteringarna visar att i genomsnitt 92 procent av jordarna ligger i klasserna mullhaltig, mullrik eller mycket mullrik. Under den aktuella tidsperioden var i snitt bara 3 procent av de åländska jordarna mulljordar eller torvjordar och endast 5 procent var mullfattiga jordar.
Alltför hög mullhalt inte heller önskvärd
Genom att hålla en god mullhaltsnivå kan marken leverera högre och säkrare avkastning. En ökning från låg till högre mullhalt ger förbättrad markstruktur, luft- och vattenbalans och näringstillgänglighet samt gynnad biologisk aktivitet i jorden.
Men Emma Ryding påpekar att det heller inte är rätt väg att försöka höja mullhalterna ”i oändlighet”.
– Enligt försök i Sverige ökar skörden upp till 3,4 procent mull, men vid högre mullhalter avtar sambandet.
Högre mullhalter än 3,4 procent kan ha en direkt skördeminskande effekt, då det sänker markens pH-värde. Därmed ökar kalkningsbehovet för att hålla pH-värdet på en optimal nivå.
Sammanfattningsvis så är läget på Åland gällande mullhalterna stabilt.
– Det är en indikation på att de åländska lantbrukarna redan gör ett värdefullt arbete inom området kolbindning, säger Emma Ryding.