Luke-forskaren Merja Högnäsbacka presenterade en rad nya spannmålssorter på Viljelijän Avena Berners odlarkväll i Vasa. I praktiken kommer endast några av de aktuella sorterna att finnas till salu som utsäde, påpekar Högnäsbacka.
– Spannmålsodlarna väljer numera i allt högre grad sorter med tanke på odlingssäkerheten.
Det korta och koncisa kärnbudskapet förmedlade Luke-forskaren Merja Högnäsbacka på en odlarkväll i Vasa i slutet av januari.
Högnäsbacka presenterade en rad nya inhemska sorter från fjolåret 2019. I sortimentet ingår till exempel havresorten Taika och de flerradiga kornsorterna Mainio, Hermanni och Armas samt tvåradiga kornsorter såsom Fandaga, Feedway och Stairway.
Totalt handlar det om 11 nya kornsorter, en hybridsort för höstråg, tre vårvetesorter, en höstvetesort, en sort vardera inom ärt- respektive bondbönevärlden och tre vårrapssorter.
Inte alla sorter lanseras som utsäde
Det gäller samtidigt att komma ihåg att endast några av de sorter som finns på de här listorna kommer att lanseras som utsäde i handeln, påpekade Högnäsbacka.
– Det handlar mestadels om styva sorter. Anmärkningsvärt är också att en del nya sorter är känsliga för olika sjukdomar som till exempel bladfläcksjuka. I såna fall måste odlarna kompensera genom att göra besprutningar, säger Merja Högnäsbacka.
– Vissa av de nya sorterna genererar ingen liggsäd alls, framhåller Högnäsbacka som också visade och analyserade resultat från olika genomförda sortförsök inom korn- och havregenren.
Lukes sortförsök äger rum på tolv ställen mellan Ingå i söder och Rovaniemi i norr. I fråga om ettåriga växter utförs tvååriga försök. På grässidan handlar det om treåriga skördar.
– Det som bland annat intresserar mig i sammanhanget är huruvida spannmålsodlarna väljer sorter som de inte är nöjda med i praktiken. Eller om de går in för att använda sorter som åtminstone ”på pappret” ger bra avkastning, säger Högnäsbacka.
Svenskt höstveteprojekt
Kenneth Asp från Viljelijän Avena Berner gjorde en allmän tillbakablick på de stora vädermässiga svängningar som har präglat odlingsvärlden under de senaste åren.
Med odlingsåret 2019 i backspegeln: Ifjol inledde den termiska växtperioden den 20 april och avslutades i mitten av september. I mitten av maj inträffade en exceptionellt regnig period.
– Vädret är nyckfullt och det är alltid spännande och ovisst inför varje odlingssäsong nuförtiden, kommenterade Kenneth Asp inför den kommande säsongen 2020.
– Vad gäller oljeväxtproduktionen, där insektsproblemen har varit betydande på sistone, skulle det framför allt behövas större odlingssäkerhet för att odlarna ska vara intresserade av grödorna, säger Asp.
Enligt de aktuella påstådda klimatförändringarna förväntas för övrigt odlandet av olika spannmålssorter spridas ända till nordligaste Finland i mitten och slutet av det innevarande århundradet.
Kenneth Asps kollega Matias Rönnqvist fokuserade bland annat på ett aktuellt rikssvenskt höstveteprojekt.
– Skördemängderna hade stampat på stället. Så det här projektet startades 2014 med en primär målsättning om att åstadkomma 20 procent större höstveteskördar inom tio år. Samtidigt ska satsningen vara skonsam mot miljön och ekonomiskt hållbar.
– Det handlar om ett slags tänkande som man är klart bättre på i Sverige än hos oss, säger Rönnqvist.
– Det viktigaste i det här projektet är inte valet av sorter, fortsätter Rönnqvist.
Istället listar Rönnqvist en rad andra nyckelfaktorer såsom jordbearbetning, markpackning, bevattning och dränering, gödsling, växtföljd och ogräsbekämpning.
Viktigt att beakta manganhalten i jorden
Några relevanta orsaker till framgång är bland annat att man prioriterar sådden samt sår, bekämpar svamp och gödslar i rätt tid. Bättre kväveutnyttjande och bättre växtföljd bör också beaktas. Använder man sig månne av avbrottsgrödor?
– En miljöeffektiv odling förutsätter att man hushåller effektivt med resurser såsom kväve och fosfor, säger Rönnqvist.
Matias Rönnqvist underströk också vikten av att jordbrukarna beaktar jordens manganhalt. Mangan förekommer i låga mängder i marken i naturligt tillstånd.
Framför allt i samband med kalkningsinsatser och höjande av markens PH-värde försämras växternas upptagning av det relevanta ämnet kraftigt, säger Rönnqvist.
Rönnqvist har själv undersökt manganvärden och olika påverkande faktorer på ytor vid Västankvarn Gård flera år i rad. Han understryker samtidigt betydelsen av att satsa på försöksprojekt som är tillräckligt långa.
– För att vi överhuvudtaget ska kunna utveckla odlandet bör vi först ta fram fakta för att sedan skaffa oss erfarenheter och kunskap, säger Matias Rönnqvist.