Dsc 2000
Ingrid Träskman har fyra decennier bakom sig som trädgårdsodlare. En sådan här sommar har hon ändå aldrig tidigare upplevt.
Jordbruk

Hettan tog kål på kålen
En utmaning att vara
grönsaksodlare i extremväder

– Aldrig under mina 40 år som trädgårdsodlare har säsongen varit sådan som i år, säger Ingrid Träskman i Ingå.

Medan hon pratar tvättar hon frilandsgurkor i ett gammalt badkar. De rena trinda gurkorna flyttar hon sedan över i plastkorgar som hon senare levererar till lokala matvaruaffärer.

Gurkorna har klarat sig relativt bra i år trots den på många sätt utmanande skördesäsongen. Våren var regnig och sommaren torr och het.

Sydkusten drabbades av en extremt lång värmebölja som höll i sig hela juli månad. Det var kruttorrt i marken hela sommaren, men så kvickt som skördesäsongen nalkades så kom också regnen.

– Och nu växer ogräsen så infernaliskt, men det är för vått för att komma ut och ogräshacka, suckar Ingrid Träskman.

Än är det långt till skördesäsongens slut på gården Västerås i Ingå. De kuperade fälten pryds av små sallatshuvuden i olika form och nyans. Sallaten sås i omgångar och den tionde och sista omgången planterades ut i början av augusti och skördas först i oktober.

Dsc 1991
Det är högsäsong för inläggning av gurka. Allt som Träskman odlar går åt i butikerna eller via direktförsäljning.

Fjorton sallatssorter

På Västerås har det varit full rulle hela sommaren. Ingrid och fyra sommarjobbare har skött om grönsaksodlingarna, medan sonen Johan koncentrerat sig på potatis- och spannmålsodlingen.

Ingrid har försökt trappa ner på odlingssorterna och delegerat en del till brorsonen Gustav Hildén på Lill-Breds bärgård. En hel del grödor har hon ändå att ta hand om.

Huvudgrödan är sallat. Av den odlar hon fjorton olika sorter. Dessutom odlar hon bönor, gurkor, blomkål, kålrabbi, broccoli, huvudkål, pumpor och squash.

– Pumpan är förresten årets grönsak i år, inflikar Ingrid.

Hon berömmer sina sommarjobbare som ställer upp i vått och torrt, så att säga. I år var det dessutom rekordvarmt och arbetet på åkrarna var minst sagt tufft.

– Jag hade inte hjärta att ha dem att jobba i 30 graders hetta, men de föreslog själva att de kunde börja klockan fem på morgonen med att plocka gurka och ta upp potatis.

Om människorna led av hettan så gjorde växterna det också. Särskilt sallaten och kålväxterna har haft det kämpigt i värmen.

– Vi har möjlighet till bevattning, men hettan kan jag inte rå på.

Bevattning och hårda regn för dessutom med sig den nackdelen att vattnet skvätter upp jord på sallatsbladen. Bakterier från jorden hamnar då lätt på växten och kan leda till att plantan ruttnar.

Dsc 1988
Ingrid Träskman sticker inte under stol med att jobbet som trädgårdsodlare ofta är tungt både fysiskt och psykiskt, särskilt då motgångarna hopar sig.

Mentalt tungt

I år har dessutom olika sorters skadedjur varit besvärliga. Angreppen av stinkfly och grönsaksfly särskilt på sallat, bönor och gurkor har varit rikliga.

– Jag har nog fått fräsa in en hel del sallat som det varit mycket larver i, säger Ingrid Träskman.

I trädgårdsodling får man räkna med att ibland misslyckas, men kommer motgångarna för tätt suger de lätt musten av en.

– Det tar på. Det värsta är den psykiska sidan. Det är tungt när skörden förstörs trots att man jobbar på och gör sitt bästa.

Skördemässigt har året varit knapert, men bland konsumenterna har åtgången i alla fall varit god. Träskmans grönsaker säljs i huvudsak lokalt på Lill-Breds bärgård och S-market i Ingå samt Prisma i Kyrkslätt.

– Sallaten har gått bra åt i hettan – så bra att det nästan blivit brist på den. I butikerna har de varit snabba att köpa in svensk blomkål då det varit knappt här hemma, säger Träskman.

Nu hoppas hon som så många andra i trakten på uppehållsväder.

– En dag hade vi ändå tur. Förra veckan haglade det i Ingå kyrby, men här kom inte en droppe, säger Ingrid.

Hagelskuren som tog nästan hela skörden för fyra år sen är i färskt minne.