Selektiv sintidsbehandling, SDCT, är ännu ingen vanlig metod. Enligt experter missar man där en chans att reducera fallen av mastit och samtidigt minska kostnader och användning av antibiotika. Den tyska lantbrukaren Markus Hübers lyckades minska antibiotikaanvändingen med 40 procent genom att använda metoden.
I ett litet stall står 20 kor. Stallet är långt men smalt, och korna har ingenstans att fly undan.
– Situationen stressar korna, säger lantbrukare Markus Hübers.
Två veckor före sinläggningen förs korna in i skjulet. Det orsakar social stress som gör att mjölkavkastningen sjunker naturligt. Det betyder mindre mastit och reducerad användning av antibiotika.
Hübers mjölkgård är belägen i Rees i tyska Westfalen. Han har 320 holstein-frisiska mjölkkor och 150 ungdjur. Avkastningen ligger på 11.000 kg mjölk per ko per år och djurens välfärd är en prioritet.
– Vårt avelsarbete utgår inte från avkastning utan från hälsa. Med välmående kor blir också avkastningen högre.
Selektiv sintidsbehandling
Hübers började med selektiv sintidsbehandling för tio år sedan. Före det behandlade han hela besättningen med antibiotika vid sinläggningen.
– Att övergå till selektiv sinläggning var för mig främst en kostnadsfråga, men samtidigt började mjölkbolagen förespråka mindre antibiotikaanvändning, säger Hübers som också sitter i Arlas styrelse.
Metoden resulterade i en 40 procent lägre användning av antibiotika. Efter några år steg däremot de somatiska celltalen igen. Flera kor fick mastit och mera antibiotika behövdes.
– Vi övergick till att behandla alla djur för att bli av med mastiten, och något år senare var läget under kontroll. Vi bestämde oss för att fortsätta med selektiv behandling eftersom resultaten tidigare hade varit så goda.
Men en sak gjorde han annorlunda.
– Vi började fokusera på juverfjärdedelar. Med hjälp aV det kaliforniska mastittestet CMT testade vi varje fjärdedel och satte in behandling endast när celltalen steg över 100.000. Antibiotikaanvändningen sjönk igen med 40 procent. Infektionsgraden efter förlossning är nu noll. Vi har omkring 3-4 fall av mastit per månad.
Ett ohållbart sätt
Generell sintidsbehandling med antibiotika för hela besättningen har i många decennier varit den normala proceduren i de flesta länder. Alla juverfjärdedelar hos alla kor har behandlats med långtidsverkande antibiotika vid sinläggning, vilket haft många goda sidor.
Latenta intramammära infektioner som pågått vid sinläggning har botats och nya infektioner förhindrats, vilket lett till att celltalen sjunkit i mjölktankarna. Samtidigt har mjölkgårdarnas produktivitet stigit.
Men i och med striktare lagar om antibiotika, restriktioner från mjölkbolag och en oro bland konsumenter över antibiotikaanvändning behövdes nya tillvägagångssätt.
Veterinär Mark Holsteg från det tyska djurhälsoföretaget NRW intygar att selektiv sintinsbehandling är svaret.
– Sinperioden är den besvärligaste tiden i kons liv. Infektioner slår lättast till i det här skedet, vilket gör den selektiva sintidsbehandlingen mycket viktigt.
Enligt Holsteg har den många fördelar. Patogener som orsakar mastit, så som Streptococcus agalactiae och Staphylococcus aureus kan inte växa, och juverhälsan förbättras i besättningar med mjölkkor.
Holsteg deltog i ett försök vid forskningscentret Haus Riswick i Tyskland.
– Resultaten understöds av de undersökningar vi genomförde bland 112 kor som delades in i tre grupper.
Behandling av alla kor måste i dag ses som oacceptabelt förfarande, fortsätter han.
– Har man en besättning med hög förekomst av mastit borde man rådgöra med en veterinär. Selektiv sintidsbehandling är enkel att genomföra på gården och minskar behovet att antibiotika. Barriärspendopp är en användbar metod för att minska risken för att juverfjärdedelar som är friska vid sinläggning infekteras under sinperioden. Det borde alltså minska fallen av mastit under följande laktationsperiod utan användning av antibiotika.
Barriärspendopp måste däremot användas korrekt. Man måste vara noggrann med hygienen, eftersom en infektion i en juverfjärdedel enkelt smittar till en annan.
– En helhetssyn är viktig. Om man vill minska på fallen av mastit måste man jobba med hur hela gården sköts.
Förhållandena i ladugården spelar också en stor roll. Även mjölkningsrutinen kan ha stor inverkan på mastit, eftersom smittsamma former av mastit enkelt sprider sig via mjölkningsapparatur.
– Förvaltningen är A och O.
Bättre struktur
Hübers håller med.
– Korna visar oss vad vi gjort fel. Deras hälsa ligger i producentens händer. En god struktur minskar kornas stress och ökar välfärden. För att reducera användningen av antibiotika måste vi strukturera förvaltningen väl.
Det gjorde Hübers 2016 när han blev styrelsemedlem i Arla.
– Före det fanns allting i mitt huvud eller i mitt hjärta. Jag kände varje ko i 3-4 generationer och visste vilka problem var och en hade. Däremot var jag den enda som visste de här sakerna.
I och med arbetet för Arla är Hübers borta från gården 3-4 dagar per vecka. Han anställde en studerande för att sammanställa all data.
– Vi utvecklade en plan för ett år framåt samt en veckoplan. Jag skrev ner vad som måste göras varje vecka. Det ledde till att vi fick tillbaka en arbetsstruktur. Det resulterade i mindre jobb, högre effektivitet trots lugnare takt, färre misstag och lyckligare kor.
Två dagar per år går de igenom strukturen och gårdens målsättning.
– Ibland måste man ta ett steg bakåt och frigöra sig från processen för att se vad som är på gång. Andra producenter har sagt att de inte har tid för sådant, men då anser jag att man måste fråga sig vad som är viktigt på lång sikt. Att köra traktor, eller att strukturera upp arbetet för att få friskare kor?
TEXT & FOTO
Marjolein van Woerkom
Bland de främsta i världen
Nederländerna hör till de främsta länderna i världen när det kommer till att minska på antibiotikaanvändning och använda selektiv sintidsbehandling, SDCT. I landet finns 1,7 miljoner mjölkkor på 17.500 gårdar. Ännu 2007 hörde landet till de största användarna av antibiotika inom djurproduktion.
I och med larmet om resistenta former av bakterierna MRSA och ESBL bestämde den nederländska regeringen att antibiotikaanvändningen skulle reduceras med 70 procent fram till 2015. Nya lagar och riktlinjer gjordes upp. Lantbruken var tvungna att använda gårdsvisa planer för behandling samt gårdsvisa hälsoplaner, och endast veterinärer fick skriva ut och distribuera antibiotika.
År 2013 introducerades SDCT som en metod för att minska medicinanvändning och fungera som förebyggande åtgärd. Idag, fem år senare, har metoden visat sig fungera. Den nederländska mjölksektorn använder mindre antibiotika än på de flesta andra håll i världen. Djurhälsoföretaget MSD har också utvecklat ett schema som hjälper lantbrukare fatta beslut om ifall antibiotika behövs eller inte.
