En mångfunktionell och miljövänlig våtmark som ska ge skolbarn och andra besökare lugn och harmoni och dessutom kan fungera som bevattningsreserv för fem hektar bärodling växer fram på Gibbölenäset i Finström på Åland.
När bärodlaren Harry Söderberg, som säger sig ha ”huvudet fullt med bråte”, på Facebook lanserade idén om våtmarken fick den genast ett positivt mottagande.
– Vilken fantastisk idé, kommenterade Linda Valve, som är ledare för Ålands naturskola med syftet att lära barn om djur och natur både i skolklasserna och genom fältbesök ute i naturen.
Också naturvårdsintendent Maija Häggblom vid landskapsregeringens miljöbyrå var genast med på noterna när hon inspekterade platsen för den tilltänkta våtmarken. Då bestod den sanka platsen ännu av nyavverkad granskog med ett 50 hektars tillrinningsområde.
– På höstarna när grundvattennivåerna fyllts på rann det mängder av vatten via ett dike direkt ut i havet, berättar Harry Söderberg.
Mysplats med fikautrymme
Just för att kunna skapa våtmarken köpte Harry och sambon Monica Westerlund ett 0,5 hektars markområde som nu med Leaderstöd omvandlas till en mångsidig våtmark där växter, småkryp, fåglar och även människor ska trivas och finna ro.
– Intill våtmarken bygger vi tre plattläggningar för bord och bänkar. Dessutom ska det bli någon sorts lusthus som kan fungera som kaffestuga, berättar Harry.
De har redan fått förslag från två intresserade leverantörer och tanken är att huset senare i höst lyfts på plats med hjälp av kranbil. Via en flytbrygga och välvd liten bro från vägen och den nybyggda lilla parkeringsplatsen ska unga och äldre besökare kunna vandra torrskodda över till själva våtmarksområdet.
Harry och sambon Monica har redan också gett sin våtmark det påhittiga namnet Harmoni.
– Halva mitt och halva Monicas namn skapar ett ord med dubbel betydelse, konstaterar Harry.
Han berättar att han ända sedan barndomen när han växte upp på Gibbölenäset med åkrar, skog och vatten runt hemmet har varit intresserad av djur och natur.
– Och med våtmarken Harmoni vill jag att också dagens barn som växer upp ska få möjligheter till riktig närkontakt med naturen.
Grävande granne
Våtmarkens budget är ca 35.000 euro och och eftersom det handlar om ett Leader-projekt ges i detta fall 80 procents stöd från Leader Åland och landskapsregeringen.
Eftersom bidragspengarna uttryckligen är avsedda för en våtmark och inte en bevattningsbassäng ställdes bland annat kraven att den konstgjorda sjöns sidor inte får vara för branta. De ska också i mån av möjlighet följa terrängens naturliga linjer.
Våtmarken beräknas rymma närmare 3.000 kubikmeter vatten och schaktningen har utförts av bygrannen Tony Karlsson och hans mannar från företaget Tonys Gräv.
– Han hade det billigaste anbudet. Han är jordbrukare som vid sidan om också driver ett grävmaskinsföretag och såg det här jobbet som en ny lärdom för att kunna gräva liknande våtmarker i framtiden.
För att som driftig bärodlare kunna leva i full Harmoni med sin nya våtmark ville Harry Söderberg också ha möjligheten att utnyttja den som bevattningsreserv när det blir extra torra somrar.
Därför gräver han ner en ca 500 meter lång vattenledning tillsammans med en elkabel för att med hjälp av elektricitet kunna pumpa vatten till sina odlingar.
– Den delen av projektet kostar 12.000-15.000 euro och betalas helt och hållet av mitt jordbruksföretag.
Självplockning tredje alternativet
Redan som 15-åring planterade Harry Söderberg för 51 år sedan sina första vinbärsbuskar. Efter att under många år också ha odlat grönsaker och plantor koncentrerar han sig numera enbart på odling av jordgubbar, hallon samt svarta, röda och vita vinbär.
Under högsäsongen från mitten av maj till mitten av augusti har han som mest åtta anställda från Åland, Lettland och Ukraina.
– I första hand säljer vi bären via åländska livsmedelshandelskedjan Mathias Eriksson. I andra hand säljs färdigt plockade bär här på gården. Om vi inte kan bli av med allt på det sättet erbjuder vi emellanåt också på Facebook möjlighet till självplockning för dem som vill. Den marknadsföringen har fungerat väldigt bra för oss.
Den nu 66-årige Harry har varken tid eller lust att pensionera sig. Han ser sig som en ”kärringen mot strömmen” och har hela tiden huvudet fullt av nya idéer som han vill testa.
– Dessutom är det så roligt med all den positiva respons man får av kunderna. För att inte tala om att jag på landsbygdsgalan i mars blev utsedd till Årets Landsbygdsföretagare på Åland.
I motiveringen för utmärkelsen beskrevs han bland annat som en ”Imponerande effektiv och makalös ’jord-gubbe’ som med smarta tricks har förlängt jordgubbssäsongen från fyra till osannolika fjorton veckor”.
Han jobbar bland annat med kylda plantor som planteras på olika tider för att jordgubbarna skall kunna skördas under en längre period.
Äntligen goda
Numera har han i växthusen dessutom för andra året i rad satsat på så kallade remonterande jordgubbsplantor, som blommar och bär frukt under hela sommaren.
– Årets sista jordgubbar kommer jag att plocka på fredag eller lördag, berättade Harry i tisdags när reportaget gjordes.
Remonterande jordgubbsplantor har funnits på marknaden ganska länge.
– Men förr smakade sådana jordgubbar ingenting. Numera har nya remonterande sorter en fullt acceptabel smak. Därför satsade jag i år i växthusen helt och hållet på dem, förklarar Harry.
Han påpekar att det i teorin skulle vara möjligt att producera färska åländska jordgubbar ännu senare på hösten.
– Men det förutsätter billig energi för att hålla värmen och därmed fukten borta från växthusen. Dessutom börjar det nog vara lite för mörkt för jordgubbarna den här årstiden så utan belysning funkar det inte heller.
