Traficom har beslutat att dra ner på antalet serviceställen. Jakobstad och Kristinestad är exempel på orter som drabbas. Beslutet kritiseras hårt av näringslivet som menar att möjligheten att uträtta privata ärenden och även företagandet på landsbygden försämras.
I början av februari blev det klart att Traficom kommer att skära ner antalet serviceorter från 77 till 43. Utifrån listan över orter där servicen föreslås läggas ner nästa år kommer landsbygden att bli en stor förlorare.
Till exempel i Österbotten kommer servicen att försvinna i Kristinestad och Jakobstad. Det innebär att Traficoms kunder i de österbottniska regionerna är hänvisade till Vasa för tvåspråkig service när det gäller service som erbjuder teori- och körprov, körkorts- och tillståndsärenden.
– Det här är ett beklagligt beslut och kommer att försvåra vardagen för privatpersoner som behöver uträtta ärenden. Det kommer också att påverka företagandet negativt, säger Michaela Esch, ordförande för Närpes företagare rf.
Hon är mycket kritisk till Traficoms beslut och menar att det i grunden handlar om jämlik rätt till tillgänglig service. Om beslutet drivs igenom innebär att företagare i Sydösterbotten hamnar spendera flera timmar för att uträtta ärenden som rör körkort och olika tillstånd.
– Det är väldigt få företagare som har extra tid för att köra 100 kilometer till Vasa och 100 kilometer tillbaka. Det här försämrar effektiviteten och det sätter företagare på landsbygden i en sämre situation än de som finns nära stora städer. Företagarna på landsbygden är en väsentlig del av hela Finlands ekonomi, men det beaktas inte, menar Ehrs.
Många negativa konsekvenser
En annan som reagerat på Traficoms planer är Tomas Lindfors, vd för Närpes Grönsaker. Han tog upp saken till diskussion när Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Pekka Pesonen och Leena Räsänen, generaldirektör för Livsmedelsverket, besökte växthusnäringen i Närpes.
– Jag ville lyfta frågan och medvetandegöra dem om vilka konsekvenser det här kan få för befolkningen på landsbygden. Finland är ett stort land och allt handlar om logistik och primärnäringarna och näringslivet på landsbygden är början på en lång kedja.
– Nu vill man försämra servicen på de orter där behovet av de här tjänsterna är som störst. Det är inte en politik som är vettigt ur ett nationalekonomiskt perspektiv, säger Lindfors.
Det som Lindfors kritiserar mest är att beslutet gör företagandet mindre effektivt.
– Nu måste många företagare köra långa avstånd för att upprätthålla lagen. Det går åt flera timmar att uträtta sådana här ärenden och jag förstår inte logiken. Det här är tid bort som i stället ska satsat på primära saker för att bedriva effektiv företagsverksamhet, säger han.
Allt blir mycket krångligare
En annan som är kritisk till beslutet är Eero Haapala, logistikchef på Prosi Lappfjärd. Företaget har cirka fyrtio transportbilar som levererar huvudsakligen inom livsmedelsbranschen.
– Det är klart att det här försvårar verksamheten för oss. Det kommer att gå åt mycket mer tid för att uträtta ärenden. Så det kommer att gå åt både tid och ekonomiska resurser. Allt blir mycket krångligare, säger han.
Enligt Traficom ska vissa prov kunna uträttas digitalt på distans.
– Det är sant att vissa ärenden kommer kunna uträttas digitalt, men det är också yrkeskompetens som ska förnyas och körprov som ska utföras, vilka är service som vi är beroende av. I Kristinestad har den tvåspråkiga servicen dessutom fungerat bra och frågan är hur det blir med den biten nu.
– Och det är inte bara företag utan det handlar också om privatpersoner, vars möjlighet till service försämras, säger han.
Michaela Esch är inne på samma linje.
– Jag tänker på föräldrar i exempelvis Kristinestad som troligen hamnar lägga en hel dag på när barnet ska göra sitt körprov. Och hur ska exempelvis en mopedbil fås till Vasa? Ska man transportera den på ett släp då? Alla har inte möjlighet till det.
Service även på landsbygden
Lindfors tycker att även befolkningen på landsbygden måste kunna förvänta sig att service bör finnas i närregionen eftersom de också betalar skatt.
– Nu ska staten spara och det är litet som att kostnaderna flyttas till företag och privatpersoner. Det är vi som ska betala för det här. Men vi på landsbygden har rätt att vänta oss att viktig service finns även här, säger han.
Han tycker att en dylik politik fortsätter utarmningen av landsbygden. Han tycker också att enbart sparåtgärder är en politik som inte alltid leder till önskat resultat.
– Det kan inte bara handla om att spara in, utan det krävs också en viss service för att företagen ska kunna vara effektiva. Leder beslut till att vi blir ineffektivare så blir det dyrare i längden, säger han.
Namninsamlingar pågår
Reaktionerna på Traficoms beslut har varit många i Österbotten. Det pågår namninsamlingar och både kommuner och städer har reagerat, däribland Jakobstad och de närliggande kommunerna.
– Alla stads- och kommundirektörer i regionen har skickat en skrivelse till Traficom där man lyfter fram problematiken som centraliseringen medför. Därefter har även styrelseordförandena i respektive kommuner haft en egen skrivelse, berättar Niclas Sjöskog, till vardags mjölkproducent i Lillby och styrelseordförande för Pedersöre kommun.
Huruvida reaktionerna får genomslag återstår att se. Det som förvånar Lindfors och Esch är att det inte ens har gjorts en konsekvensbedömning av Traficom.
– Det här förvånar oss verkligen. Ingen konsekvensbedömning om hur näringslivet på landsbygden påverkas har gjorts. Förhoppningen är åtminstone att en sådan görs innan beslutet klubbas igenom, säger de.
Riksdagsmän har lyft frågan
Riksdagsman Anders Norrback konstaterar att beslutet riskerar slå hårt mot både landsbygden och de svenskspråkiga regionerna i Österbotten.
När teori- och körprov centraliseras bort från orter som Jakobstad och Kristinestad försämras tillgången till grundläggande service på ett sätt som inte är acceptabelt, säger han.
– För många unga och företagare på landsbygden är körkortet en helt avgörande del av vardagen och arbetslivet. Om man tvingas resa långa sträckor för att skriva teori eller köra upp innebär det både högre kostnader och sämre tillgänglighet.
Därför ser han det inte bara som regional fråga utan också en språkfråga.
– Svenskspråkiga områden måste ha fungerande service på rimligt avstånd, säger han.
Beslutet riskerar dessutom att få konkreta konsekvenser för utbildningen inom transport- och logistikbranschen i regionen. Både Optima och Yrkesakademin i Österbotten ordnar utbildning inom transport och logistik där studerande ska avlägga körkort och yrkeskompetens som en del av studierna.
– Om provmöjligheterna flyttas långt bort försvåras utbildningen och därmed också rekryteringen till en bransch där det redan råder brist på chaufförer.
Enligt Norrback har österbottniska riksdagsledamöter från SFP lyft frågan och försökt påverka beslutet, bland annat genom ett skriftligt spörsmål till ansvarig minister och via Folktinget.
– Vi anser att staten måste ta större ansvar för att service inte steg för steg försvinner från landsbygden. Men tyvärr måste jag konstatera att läget i nuläget ser utmanande ut. Men vi fortsätter arbeta för att hitta lösningar som tryggar servicen också i de svenskspråkiga regionerna och i landsbygden, säger han.