De senaste åren har spannmålspriserna varit på en för låg nivå. Men de senaste veckorna har det börjat hända på marknaden – åtminstone lite. Priserna har stigit en aning och det gläder odlaren Johnny Granqvist.
Priserna varierar i olika delar av landet och utifrån VYR:s noteringar har priset för foderkorn stigit mest – från 122-150 euro tonnet. Den noteringen gäller Österbotten. Även priserna på fodervete och havre börjar närma sig de nivåerna.
– För en vecka sedan började priset för foderkorn stiga i Österbotten och nu verkar den höjningen också ha spridit sig till resten av landet, säger Johnny Granqvist, spannmålsodlare i Övermark i Närpes.
För två år sedan låg spannmålspriserna på 200-220 euro tonnet för att sedan falla ordentligt under fjolåret. Trots att nuvarande priser på cirka 150 euro tonnet knappt täcker kostnaderna för insatsen, anser Granqvist att den lilla höjning på 5-10 euro per ton är viktig.
– När priserna är i bottnen känns en tio euro till per ton rätt mycket och procentuellt är det en större höjning om priserna skulle vara kring 170 euro tonnet och stiga med 10 euro till. Nu får vi le en stund, men nuvarande prisnivå täcker inte kostnaderna. De borde fortfarande upp för att det ska var lönsamt att odla, menar han.
Priset på proteingrödor förbryllar
Fredrik Grannas, ombudsman för ÖSP, gläder sig också över att priserna på spannmål nu har stigit.
– Det går åt rätt håll. Fjolårets stora spannmålsskörd stör ännu marknaden och skulle vi haft bort överskottet hade prisnoteringarna varit högre redan nu. Hur priset utvecklas under hösten och vintern är svårt att säga och dessutom är mycket otröskat ännu, säger han.
Enligt Grannas är vetepriserna i Finland för låga nu med tanke på MATIF-priset.
– Vi ska inte ha ett så stort avdrag från noterat börspris som vi har nu, menar han.
Gällande proteinväxterna tror Grannas att flera odlare är konfunderade. Arealen har ökat sedan industrin i våras gick ut med att de vill öka användningen och vill ha fler som odlar ärt och bondböna.
– Priserna har inte utvecklats i rätt riktning och dagspriserna har under skördetiden gått ner och ligger nu under det pris som A-foder satte som garantipris för de som har kontrakt. Här är mycket oskördat och det finns en överhängande risk att många åkrar med proteingrödor förblir oskördade när vädret stör, säger han.
Håll huvudet kallt
Enligt Granqvist är det nu tydligt att marknaden är aningen orolig och att inköparna vill ha in råvara. Som odlare vore det viktigt att inte förivra sig utan hålla huvudet kallt och inte sälja allt direkt, menar han.
– På så sätt kanske priserna kan hållas på nuvarande nivå och möjligen till och med stiga lite ytterligare framöver, säger Granqvist.
Granqvist har lagringskapacitet och sålde varken korn eller havre i fjol på grund av de låga priserna. På grund av att silorna nu blev fyllda var han tvungen att sälja några partier förra veckan. Men hur ska en jordbrukare resonera nu med tanke på marknadsläget?
– Jag skulle avvakta, men är man osäker finns alltid alternativet att sälja en del nu, vänta och se om man kan lagra och sälja den andra delen sedan om priserna fortsätter stiga.
Johnny Granqvist bedömer att cirka 65 procent var tröskat tidigare i veckan på hans eget område. Det finns större gårdar som kommit halvvägs, medan många mindre gårdar är klara med skördearbetet. Själv blev Granqvist klar så tidigt som den 27 augusti.
– Jag kom igång tidigt och sådde Vertti-foderkorn och Niklas-havre. Jag har inte heller haft så stora problem med grönskott, dels på grund av att sorten Vertti verkar generera en mindre andel grönskott.
Granqvist visar också små prov på skörden av foderkorn 2019 och 2020. Fjolårets skörd ser utifrån hans lilla prov ljusare och jämnare ut jämfört med årets.
– Man kan anta att hektolitervikten är nästan densamma, men kvaliteten ser aningen bättre ut för fjolårets skörd. Med tanke på det här tycker jag husdjursgårdarna ska överväga om de ska köpa in foderspannmål från i fjol i stället för att ta från egen skörd om det är så att kvaliteten för årets är sämre.
– Att göra en objektiv bedömning är viktigt, menar han.
Ska ordna tillfälle senare i höst
En annan orsak till att andelen grönskott inte varit omfattande för honom är att han eftersträvar en växtföljd och varierar grödorna, vilket enligt honom ger en bättre mullhalt.
– Jag satsar också på jordbearbetningen och eftersträvar ett optimalt djup på 3,5-4 centimeter. Det är viktigt med harvningen och få en jämn yta så att det inte är stora variationer mellan plantorna. På hösten försöker jag också undvika packning och den insatsen har också bidragit till att plantorna när det var torrt i juni bättre kunde ta tillvara den lilla fukt som fanns, säger han.
För att lyfta vikten av jordbearbetning kommer Granqvist i samarbete med Övermark lokalavdelning av ÖSP:s ordna ett tillfälle kring det temat. Tidpunkten är ännu inte fastslagen.
– När vädret tillåter kommer vi inom några veckor under en helg att ordna ett litet jippo med fokus på jordbearbetning. Men det kommer också att ordnas andra aktiviteter för familjerna och barnen. Jag tycker det är viktigt att vi ordnar olika typer av tillställningar lokalt, konstaterar han med rätta.
Övermark lokalavdelning kommer att meddela när evenemanget blir av på sociala medier.