Det är brist på svenskspråkiga skogsbruksingenjörer och deras kunskap är värdefull – inte minst med tanke på att skogsbruket pressas från olika håll. Efter 40 år i skogsbranschen har Anders Hjortman valt att börja undervisa blivande skogsbruksingenjörer inom yrkeshögskolan Novias flerformsutbildning.
– Jag tyckte det var dags att ge över min post vid Skogsvårdsföreningen Österbotten till yngre förmågor, säger Anders Hjortman.
Samtidigt har han både fått möjlighet att gå ner i arbetstid och att dela med sig av sin mångåriga kunskap.
Hjortman ser ett behov av skogsbruksingenjörernas kunskap i en tid där skogsbruket är pressat från många olika håll.
– Det är väldigt viktigt att vi som skogsfackmän kan se skogsbruket ur olika synvinklar och ge råd beroende på skogsägarens målsättning med sitt skogsbruk.
Skogsbruksingenjörerna behöver ha tillräcklig kunskap om skogen och om hur den reagerar på olika åtgärder. Då kan de förklara för skogsägaren vad olika åtgärder kommer att leda till.
Hjortman tar det kontinuerliga skogsbruket som ett exempel, alltså en skog som består av träd i flera olika åldrar i stället för att kalavverkas och nyplanteras. Enligt Hjortman har det skrivits en hel del om det kontinuerliga skogsbruket, men än så länge har vi inte sett så mycket av det i praktiken.
– När man kommer till skogs och ska börja konkretisera det kan det bli svårt.
För att skapa möjligheter för den nödvändiga tillväxten behöver man se till att de yngsta träden får tillräckligt med ljus.
– Det betyder att skogen ska vara ganska gles och att du ska gallra den väldigt kraftigt. Och det betyder att risken för stormskador kan bli enorm. Man måste förklara det, och det är det som är viktigt i dag: att kunna förklara konsekvenserna och riskerna med olika ingrepp för markägarna.
Tillräckliga resurser
Det är brist på skogsbruksingenjörer, i synnerhet i Svenskfinland. Det innebär att de som utbildar sig just nu är efterlängtade på arbetsmarknaden.
– Det finns två stora helheter när det gäller arbetsplatser: virkesanskaffning och skogsvårdstjänster.
Att bristen är värre på svenskt håll än på finskt ser Hjortman som ett tecken på att alla potentiella studerande inte varit beredda att flytta till Ekenäs. Det har kanske också funnits ett behov av att kunna studera vid sidan av jobbet.
– Den här flerformsutbildningen i Vasa visar nog att det finns intresse för branschen.
Under hösten har LF skrivit om att YH Novia inte haft tillräckliga resurser för att kunna ordna alla planerade kurser för agrologstuderande i Ekenäs. Det här ska enligt den dåvarande tillförordnade prefekten Johnny Sved också ha påverkat flerformsutbildningen i Vasa i viss mån.
Men Anders Hjortman känner ingen oro för att hans studerande inte skulle få all den undervisning de behöver.
– Nog tror jag det finns tillräckliga resurser i dagsläget, nog på skogssidan.
Många redan erfarna
Just nu studerar drygt 30 personer på flerformsutbildningen i Vasa. De får ägna sig åt såväl bokföring som kartkunskap, verktyg för geografiska informationssystem (GIS) samt virkesproduktion och virkeshandel.
De studerande har mycket varierande bakgrund, en del har redan stor erfarenhet av branschen och har möjlighet att få kurser till godo på grund av sina förkunskaper.
– När de har grupparbeten och diskussioner bidrar de som har erfarenhet en hel del. Vi kan absolut dra nytta av det.
Anders Hjortman lyfter på hatten för sina studerande.
– I och med att det är så här lite ledd undervisning ska en hel del arbete göras på egen tid. De satsar nog, och jag tror säkert att största delen blir utexaminerade.
De som studerar via flerformsutbildningen har en närstudieträff per månad.
– Så långt som möjligt ordnar vi de här närstudiedagarna ute i skogen.
De flesta skogsbruksingenjörer kommer också att få tillbringa en hel del tid ute i skogen när de börjar jobba.
– Det är klart att det finns fjärranalys av skogsdata, men nog ska det kollas i terrängen också.