Aland 1 A
Fredrik Söderlund i Jomalaby tröskade korn och bedömde att årets spannmålsskörd blir hälften mindre än normalt. Vi tröskade de bästa fälten först och då kom det lite mer än hälften, men resterande åkrar ger inte lika mycket, kommenterade han.
Jordbruk Tema

Halv spannmålsskörd men stora variationer inom Åland

Spannmålsskörden på Åland ser ut att bli mycket dålig i år, men skördarna tycks också vara väldigt varierande.

– Mycket beror på hurdan mark man har och om den hållit fukten eller inte, konstaterade Börje Karlsson vid Färjsundets spannmålstork sedan han tagit emot årets första 35 ton höstråg.

– Kvaliteten såg bra ut, men det blir inga stora skördar, tillfogar han.

Torken ägs av Ab Lantbruk, som köper upp all konventionellt odlad spannmål som erbjuds på Åland. Men marknadsandelen är enligt verkställande direktör Nina Nyman-Johansson svår att beräkna eftersom man inte vet hur mycket spannmål som handlas direkt mellan gårdarna.

Eftersom vallskörden blir svag räknar hon också med att en stor del av årets spannmål skördas till foderensilage. Tidigare i somras var hon ytterst pessimistisk beträffande årets spannmålsskörd och menade att det kan bli så att Åland för första gången i mannaminne inte alls exporterar säd till fastlandet.

Men en bit in i augusti ser hon inte lika dystert på läget utan verkar tvärtom hoppas att det i alla fall kan bli en del spannmål att förmedla till uppköpare utanför Åland.

– För Ab Lantbruk utgör spannmålshandeln en ganska stor del av omsättningen, men förtjänsten är betydligt mindre eftersom marginalerna är små, säger hon.

Helsädesensilage till foder åt djuren

Inte heller Ålands producentförbunds verkställande direktör Henry Lindström räknar med någon bra spannmålsskörd på basen av de rapporter han fått.

– Sädesfälten kan se ganska bra ut från sidan, men när man kör med tröskan märker man att det är glest.

Lindström påpekar att en stor del av säden har brådmognat under den torra och varma sommaren så att kvaliteten blivit lidande.

Han påpekar liksom Ab Lantbruks Nina Nyman-Johansson att mycket av den spannmål som varit avsedd för tröskning redan har tagits som helsädesensilage till djurfoder.

Bättre för höstråg på lättare marker

För sin egen del berättar Lindström att sådden av havre i våras såg ut att lyckas bra och uppkomsten var också bra.

– Men nu ser det nog väldigt glest ut i havreåkern!

Höstrågen verkar däremot har lyckats ganska bra för dem som har lättare jordar, medan leriga jordar gett sämre resultat.

Vattenbristen mest begänsande faktor

De små regnmängder som kommit under sommaren och även första helgen i augusti har dessutom varit väldigt lokala och varierande. I Saltvik Haga kom det exempelvis fyrtio millimeter i början av månaden jämfört med bara åtta millimeter i Jomala Önningeby.

– För många odlare behövs det säkert minst 30-40 millimeter regn för att de ska kunna hoppas på en tredje ensilageskörd eftersom det är så uttorkat i markerna. Även under normala år är vattnet den mest begränsande faktorn för våra skördar och i år har ju torkan varit extrem, påpekar Lindström.