Img 9626
Hållbarhetskommunikationen bör bli bättre, tydligare och gärna mera folklig, framhölls det på Landsbygdsnätverkets webbinarium under hållbarhetsveckan.
Jordbruk

Hållbarhetskommunikation:
”Ingen orkar läsa endast
domedagsartiklar”

Hur kan man kommunicera bättre och tydligare om miljö och klimat och mångfasetterade hållbarhetsfrågor? Det var kärnfrågan på ett webbinarium som arrangerades under hållbarhetsveckan.

Hållbarhetskommunikationens ABC. Så kallades det digitala seminarium som Landsbygdsnätverket ordnade den 24 september.

– Överlag bör man bli bättre på att berätta om och förklara olika hållbarhetsfrågor. Landsbygdsnätverket gör undersökningar om hur information om dessa frågor uppfattas på fältet, framhåller en av webbinariets moderatorer, Ann-Sofi Backgren.

– Hållbarhetskommunikation är ett mångfasetterat fenomen. Det handlar om såväl lagstadgade verksamheter inom jordbruket och eko- och miljöavtal som konkreta satsningar på till exempel solenergi, säger Backgren.

Salla Ruuska, klimat- och miljökoordinator på Landsbygdsnätverket, berättade om ett annorlunda informationsprojekt som var i fokus i samband med årets Farmari-mässa.

Med hjälp av legokonstruktioner och en inspelad video berättar man levande om klimat- och naturarbetet på landsbygden och dess finansiering. Arbetsgruppen bakom satsningen har bland annat bestått av olika kommunikatörer, administrations-experter och nätverkskoordinatorer.

Exempel på ett praktiskt kommunikationstips från Salla Ruuska:

– Som informatör i hållbarhetsfrågor bör man våga tala andra språk än bara fackspråk och forskarjargonger. Det gäller att komma ihåg vilka som man riktar sig till, framhåller Ruuska.

Vanligt med missuppfattningar om journalistens roll

Jasmine Urwäder, reporter på Svenska Yle, ägnade hela hösten 2021 åt det egna forskningsarbetet ”Klimatsmart mat”. Resultaten presenterades i början av 2022.

Utifrån ett strikt vetenskapligt perspektiv undersökte Urwäder hur pass miljövänliga olika livsmedelsgrupper är. Målgrupperna var ungdomarna och unga vuxna.

– När frågor av den här typen lyfts fram har folk inte sällan svårt att skilja mellan olika roller. Journalisten uppfattas ofta som en ställningstagande aktivist.

– Själv har jag helt och hållet gått in för att förmedla den senaste vetenskapliga informationen om det undersökta ämnet. Min ambition är inte att påverka folks konkreta beteende, betonar Urwäder.

När det gäller hållbarhets- och miljöaspekter finns det en tydlig trötthet bland mediakonsumenter.

– Lösningsorienterade och konstruktiva nyheter som tänder hoppet efterlyses. Ingen orkar läsa endast domedagsartiklar.

– Det vore ändå ansvarslöst att underlåta att rapportera om olika hårda klimatnyheter. Samtidigt får vi inte hemfalla åt grönmålning. Det behövs en mera kritisk klimatjournalistik, säger Urwäder.