Det tvååriga projektet Greppa Vattnet i Österbotten i ProAgria Lantbrukssällskapets regi har kommit igång på allvar sedan i våras. Att öka tillgången på information för skötsel av dikningssammanslutningar och sprida information för genomförande av torrläggningsprojekt är några av de centrala målen.
Att effektivera vattenhushållningen inom jordbruket och öka medvetenheten om nya metoder, tekniker och lösningar är några huvudsakliga ambitioner för det tvååriga informationsförmedlingsprojektet Greppa Vattnet i Österbotten vars projekttid är 1.1.2021-31.12.2022.
Ett övergripande mål är att kunna öka potentialen för lönsamhet inom jordbruket och säkra vattenhushållningen i en tid som i allt högre grad präglas av olika vädermässiga utmaningar.
– Egentligen har det här projektet börjat ta fart från maj efter att projektanställda har knutits till verksamheten. Beslutet om finansieringen har dragit ut på tiden och fattades först i mars. Pengarna kommer från en gemensam finansieringsmodell för Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet, säger Meira-Pia Lohiluoma, direktör på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
Projektarbetaren Mattis Nysand och projektledaren Jenny Sundkvist håller i trådarna för det konkreta innehållet i satsningen fram till slutet av nästa år.
Mattis Nysand avlade agrologexamen i våras och trädde direkt i ProAgria Lantbrukssällskapets tjänst. Han är hemma från Sundom och uppvuxen på en gård med både växtodling och dikoproduktion.
Jenny Sundkvist är mark- och växtagronom till utbildningen. Under de senaste tio åren har hon varit verksam först som landsbygdssekreterare och sedan som landsbygdschef på Pedersöre kommun, med ett ansvarsområde som sträcker sig från Nykarleby till Kronoby.
– Jag är tjänstledig från från den kommunala tjänsten. Greppa Vattnet-projektet erbjuder omväxling, säger Jenny Sundkvist som hemma i Larsmo bland annat ägnar sig åt småskalig fårproduktion vid sidan av sina arbetsuppdrag.
Målet är att aktivera dikningssammanslutningar
Enbart i Österbotten finns det cirka 700 dikningssammanslutningar, vilka är ansvariga att hålla tillhörande utfallsdiken i skick för att tillräckligt god dräneringskapacitet ska kunna bibehållas.
– Totalt finns det mera än 1,8 miljoner kilometer utfallsdiken i hela Finland, säger Nysand.
Greppa Vattnet i Österbotten strävar via ett mångsidigt informationsflöde efter att aktivera och engagera dikningssammanslutningar som har legat lågt på sistone.
– Ett typiskt problem i det här sammanhanget är gamla system. De rör som har dragits till åkrar kan ha byggts för flera generationer sedan och vara i behov av underhåll, säger Lohiluoma.
– Sammanslutningarnas sammansättningar skiftar dessutom mycket. På vissa håll är yrkesjordbrukarna rentav i minoritet i förhållande till övriga markägare, tillägger Lohiluoma.
– Tanken är vi ska starta upp minst åtta inaktiva sammanslutningar under projektets gång, säger Sundkvist.
En annan målsättning är att kunna öka samarbetet mellan skogsägare och jordbrukare i samband med olika avrinningsprojekt.
Vad är på gång i projektets regi härnäst?
– Den 9 september arrangeras ett webbinarium med mångsidig information om dikningssammanslutningar. Tillställningen riktar sig till alla som är intresserade av ämnet, säger Nysand.
Fysiska informationsmöten är under planering som bäst. Även workshops, demonstrations- och fältdagar ska ordnas framledes, framhålls det.
– Vi siktar också på att ställa till med någon studieresa i höst ifall coronaläget tillåter detta. En tripp till Åland, där man har profilerat sig som föregångare inom vattenhushållningen, är påtänkt, tillägger Nysand.
Förbättrat vattenflöde i bäcken i Linnusperä
Ett konkret exempel på ett konstruktivt dikningsprojekt finns strax utanför Karleby där Linnusperäbäcken har rensats upp.
– Dikningsförrättning saknades ursprungligen i området. Det gjordes senare en förenklad kostnadsfördelning som markägarna godkände. Det hela kallas för avtalsdikning, säger Mikael Blomqvist, dräningstekniker på ProAgria Lantbrukssällskapet.
Strax innan julen 2019 verkställdes grävnings- och rensningsarbeten på ett 3,1 kilometer långt avsnitt i Linnusperäbäcken som har förbindelse till stadssundet i Karleby.
– Problemställen åtgärdades och vattenflödet förbättrades avsevärt. Följande höst kompletterades rensningarna med trumarbeten, säger Blomqvist.
– Den här förbättringen var väldigt nödvändig. Behovet var närmast akut på grund av flera återslammade partier i bäcken, kommenterar Mikael Brandt, en av sysslomännen i sammanslutningen i Linnnusperä.
– ProAgria Lantbrukssällskapet och Mikael Blomqvist var till stor hjälp under projektets gång. En annan klar fördel var att det saknades lokala motsättningar. Enigheten bland markägarna var total.
De 14 berörda markägarna i Linnusperä-området betalade en avgift för de genomförda arbetena som även omfattade mätnings- och planeringsarbeten av ProAgria Lantbrukssällskapet.
– Slutligen blev det så att markägarna finansierade åtgärderna helt utan yttre bidrag. Men kostnaderna kunde dessbättre hållas på en helt förmånlig nivå, säger Brandt.