Greppa Marknaden-odlarträff i Östra Nyland

Tisdagen 21.6 ordnades en Greppa Marknaden-odlarträff hos Robert Ottosson i Borgå. Anföranden och diskussion om marknadsläget kompletterades med fältvandringar på Mickels och Karleby gård. Representanter från Lantmännen Agro och NSL medverkade.

Deltagarna mottogs på Mickels där de hälsades välkomna av Robert Ottosson. Därefter inledde Antti Meriläinen från Lantmännen Agro med ett anförande om marknadsläget.

– Nu i efterhand kan vi säga att spannmålsmarknaden började röra sig under hösten från överraskande låga priser. Under våren har vi sett att priserna ständigt stigit, och även nått en skärningspunkt där industrin köpt för sitt eget behov för att täcka det som behövs innan vi får en ny skörd. Trots att priserna ännu är höga har vi nu under de senaste veckorna börjat se en sjunkande trend.

Meriläinen kommenterade också det beklagliga i att spannmål importerats då industrin haft brist på råvaror.

– Den pågående skördesäsongen ser dock ljusare ut än förra årets. Sommaren är ju inte slut ännu, men vi hoppas alla på att en normal skörd skall kunna uppnås.

Med tanke på höstens spannmålspriser betonade Meriläinen Ukrainakrigets inverkan. Han ser inte någon inkommande prissänkning under hösten, utan efterfrågan kommer att vara god. Vi vet redan att de fasta priserna för hösten ligger på en god nivå.

Gödselmarknaden har tagit fart tidigare än vanligt då Yara under de senaste tio åren brukat publicera sina nya priser veckan efter midsommar.

– I dag fick vi veta att Yara börjar höja sina priser. Om några dagar väntar vi oss 10–15 euros prisstegringar. Det är oklart vad de bakomliggande orsakerna är.

Meriläinen framförde också förhoppningar om att det finska jordbruket nu skulle gå mot att få den uppskattning det förtjänar. Han poängterade också att Finland de facto är relativt självförsörjande gällande spannmål och att vår export i det stora hela är större än importen.

Ny dataväxtprodukt

Under tillfället presenterade också Lovisa-bonden Patrick Ståhls dataväxtprodukten Logmaster som kan installeras i traktorer, skördetröskor och grävmaskiner.

– I programmet finns en kartbotten där alla Finlands basskiften är utmärkta. Då traktorn går innanför skiftet så börjar Logmastern automatiskt spara data. När traktorn kommer ut från basskiftet avslutar den jobbet, berättade Ståhls.

– Intressant data som exempelvis bearbetad areal per arbetsmetod samlas in och omformas till staplar. Då ser man hur många hektar man brukar på ett visst tidsintervall. Också bränsle- och tidsförbrukning per maskin per valt tidsintervall registreras samt aktiv och passiv arbetstid. Eftersom bonden får full kontroll över maskinerna kan den även användas som stöldskydd.

Ståhls lyfte fram värdet av skiftesbokföringssystemet, men fick även en del frågor om produktens pris och kompatibilitet med olika maskiner. Möjligheten att exakt kunna mäta sin egen produktivitet löser enligt Ståhls många jordbruksrelaterade problem.

– Vi behöver inte längre diskutera så hektiskt om det är billigare att kultivera eller att plöja. Nu kan man få svar på det.

Växtodlingens utmaningar

Jörgen Bergman från NSL redogjorde för växtodlingens utmaningar. Enligt Bergman har höstgrödorna norr om linjen vid Tammerfors klarat sig bra – till och med över om Mäntsälä-trakten. Det är från Åboland till östra Finland vid kusten som det har varit dåligt.

– Vårspannmålet ser ju dock rätt så bra ut. Några större problem med skadegörare har vi inte heller haft.
Insekticidsbekämpningen har varit ganska marginell, likaså har sjukdomarna inte varit framträdande, lite beroende på spannmålssort.

– Risken är ju förstås den nu när vi fått vatten och luftfuktigheten är ganska hög, att sjukdomstrycket kommer att öka.

Det finns ändå en viss skillnad mellan sådderna.

– Tidigare odlingssorter börjar ju vara i begynnande stråskjutning och så har vi dem där broddarna just kommit upp. Det såddes ju ännu i förra veckan både oljeväxter och lite spannmål.

Avslutande fältvandring

Under träffen besöktes också Ottossons odlingsmarker på Mickels och Karleby gård. Vetet på förstnämnda ort uppvisade delvis hur höstvetet drabbats under året. Bergman berättade om svampmedlens och värmeböljors förstärkande inverkan på stråförkortningen. Gällande gödslingen poängterade han även hur det i år är kvantiteten som bör prioriteras, och metoderna anpassas enligt marknadsläget.

– Med rådande gödselpriser tror jag att vi i framtiden övergår till att ge mindre gödsel, det vill säga oftare och i mindre doser. Det har de ju gjort redan nu nere i Europa – att man kör med en lägre nivå och ser hur det utvecklar sig.

Väl i Karleby bemöttes sällskapet av en mera svårare identifierbar odlingssort.

– Det här är camelina, eller så heter den ju oljedådra på svenska. Den har ännu mindre frön än rybs och raps, berättade Ottosson.

– Jag började vårsådden på det här skiftet i år när det nu redde sig så fint. Så jag började här när det skulle sås riktigt grunt.
På åkrarna bredvid växer kummin, men också vete och råg. Ottosson berättade om höstens sådd:

– Här ser vi vårvete som borde ha varit råg. Jag sådde 15 hektar råg i fjol höstas – dygnet efter kom det 66 milli vatten, och efter två veckor sådde jag om 10 hektar då det inte blev till något. Sedan harvade jag upp 11 hektar på våren så det är nu knappa fyra hektar kvar.

Slutligen inspekterade sällskapet Ottossons odling av Ingrid ärt där det även såtts kummin under. En försöksruta av rang, som också utgjorde ett välpassande slutmål för tillfället i en tid som karakteriseras av omvandling, försök och osäkerhet både på marknaden och inom jordbruket överlag.