I ett nyligen avslutat projekt, finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, har en grupp forskare från bland annat Chalmers studerat ekonomi och ekosystemtjänster i nötkreatursproduktion där fodret domineras av grovfoder och bete.
Syftet med projektet var att visa på hur ekosystemtjänster kopplar till nötkreaturens markanvändning, särskilt gräsmarker, och att ge ett underlag till en diskussion om hur ersättningar för ekosystemtjänster kan inkluderas i framtida jordbruksstöd.
I projektet analyserades ekonomin för några typgårdar med nötkreatur, både mjölk och kött samt med och utan några jordbruksstöd.
– Ett intressant resultat var att se hur kraftigt lönsamheten påverkas av arrondering och skiftesstorlek på grund av stora skillnader i brukningskostnader, säger Christel Cederberg från Chalmers som var projektledare.
Det finns många hot mot den biologiska mångfalden; färre gräsmarker i jordbrukslandskapen, ökad användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel. Strukturrationalisering har gjort produktionen mer lönsam, men den har lett till mer enformiga odlingslandskap vilket är inte är bra för den biologiska mångfalden.
Naturbetesmarker kräver inga bekämpningsmedel och är bra för miljön på flera olika sätt, men är betydligt mindre lönsamt.
– När vi testade olika utformning av jordbruksstöd för typgårdarna kunde vi konstatera att för att nå lönsamhet krävs det högre ersättningar för naturbetesmarker och för brukandet av små åker- och betesskiften än vad dagens jordbruksstöd ger, säger Christel Cederberg.
Projektet visade tydligt att gräsmarkerna är helt centrala för nötkreaturens leverans av flera viktiga ekosystemtjänster. Dessa marker har stor betydelse för den biologiska mångfalden, markbördighet och för ett varierat odlingslandskap. Eftersom de är permanent bevuxna har de försumbar erosion och mycket låga näringsläckage.
I projektet gavs exempel på hur framtidens jordbruksstöd kan utformas för att bättre ersätta lantbrukaren för de ekosystemtjänster som nötkreatursgården levererar förutom mjölk och kött, så att lönsamheten kan bli större.
– Naturbetesmarker är också viktiga för så kallade kulturella ekosystemtjänster, som rekreation och naturupplevelser. Många lantbrukare levererar redan dessa tjänster, men man är inte medvetna om hur viktiga betesmarkerna är, säger Christel Cederberg.
Idag har miljödebatten mest handlat om kött och klimatet, men det får inte glömmas bort att det finns fler aspekter på hållbar mat, t ex frågan kring den pågående förlusten av biologisk mångfald.
– När det kommer till den biologiska mångfalder är naturbetesmarkerna oerhört viktiga, där växer till exempel blommor och örter som är viktiga för pollinerande insekter, säger Christel Cederberg.