Producentorganisationerna MTK:s och SLC:s webbinarium ”Tillsammans på väg mot god vattenstatus” samlade jordbrukare, skogsägare, forskare och förvaltning till en diskussion kring vattenvård. Sektoröverskridande samarbete, forskning och hållbara jordbruksmetoder är nyckelfrågor i vattenvården.
Producentorganisationerna MTK:s och SLC:s webbinarium ”Tillsammans på väg mot god vattenstatus” som ordnades på onsdagen samlade över 200 producenter, skogsägare och forskare för diskussion kring vattenvård.
Meningen var att föra fram synvinklar från olika sektorer och skapa en grund för samarbete.
Under webbinariet presenterade mjölkproducent Sonja Ek-Johansson från Heisala i Pargas de metoder gården använder för att värna om skärgårdsmiljön.
– Skärgårdshavet är en konkret del av vår vardag, sade Ek-Johansson. Vi ser hur havet mår, och algflottarna är ett problem varje sommar.
Effekterna av näringsurlakningen som pågått i decennier är uppenbar, men riktningen är den rätta. I dag görs mycket för att hindra avrinning.
– Så länge vi har kor har vi gödsel, och då finns risken att näringsämnena hamnar i havet. Men gödseln är inte bara en dålig sak.
Gödseln som gården separerar förbättrar jordens struktur och korna håller skärgårdslandskapet öppet när de betar.
– När korna äter vass betar de konkret bort näringsämnen ur vattendragen. Det förbättrar vattnets strömning och cirkulation.
Urlakning hindras bland annat med mullhaltig jord, kraftigt växande vall och fånggrödor med långa rötter samt kalkning vid behov.
– Jag ser djurhållningen som en naturlig del av skärgården, sade Ek-Johansson. Mjölkproduktionen har långa traditioner här och med rätt metoder också en lång framtid.
Urlakning också en ekonomisk förlust
All avrinning av näring och jord är en ekonomisk förlust för odlaren, påpekade Airi Kulmala, expert vid MTK. Kulmala presenterade i korthet jordbrukarnas och skogsägarnas vattenprogram som publicerades i december.
– Vi bör gå mot åtgärder på avrinningsområdesnivå, sade Kulmala. Alla aktörer bör vara delaktiga i planeringen. Vi behöver information så vi vet vilka effekterna en åtgärd har.
Forskning behövs som stöd för beslutsfattande. Det gäller myndigheter lika mycket som odlare och skogsägare. Utbildning av nya aktörer är också viktig.
– Vi bör dessutom berätta för konsumenterna vad som redan i dag görs inom vattenvården, tillade Kulmala.
Specialforskare Pasi Valkama från Finlands miljöcentral SYKE konstaterade att vattenvård är långsiktigt arbete och kräver tid för att påvisa effekt. Att jordbruket är i en central roll gällande vattenvården är både en möjlighet och en utmaning.
– Tätt samarbete mellan jordbrukare och forskare ökar förtroendet åt båda hållen. Jag har lärt mig mycket av jordbrukarna. Öppen data och tillfällen som fältvandringar är till stor nytta.
Forskarna och jordbrukarna har dessutom samma mål: ett hållbart jordbruk och god vattenstatus. Det samma gäller skogsägare, konstaterade Hannu Hökkä, specialforskare vid Naturresursinstitutet Luke.
– Det kommer att komma nya resultat bland annat om skogsvård på torvmarker och metoderna kommer att förändras. Det är därför viktigt att vattenprogrammet görs så att det kan uppdateras kontinuerligt.
Viktigt att bevara produktionsförmågan
Producentorganisationerna gav också ut ett pressmeddelande i samband med webbinariet, där man underströk att vattenskydd är en oskiljaktig del av ansvarsfullt och hållbart finländskt jord- och skogsbruk.
De målsättningar och förpliktelser som sätts upp för jord- och skogsbrukets åtgärder för att minska vattenbelastningen måste basera sig på högklassig forskning som utgår från praktiska behov.
– God vattenvård kräver mycket, underströk SLC:s ordförande Mats Nylund under webbinariets avslutande taltur. Det kräver god jordhälsa och lämplig gödsling samt en bra skörd och systematisk verksamhet. Det kräver kunskap baserad på forskning, god rådgivning och skickliga jordbrukare och skogsägare.
Dessutom behövs mer noggrann uppföljning av vattenkvaliteten så åtgärderna kan riktas rätt. Det är däremot viktigt att åkerns och skogens produktionsförmåga bevaras och åtgärderna är kostnadseffektiva.
– Myndigheterna måste ge vägledning om hur man uppnår bästa resultat, övervaka och se till att lagstiftningen följs, sade Nylund. Men ännu viktigare är att tillsammans med producentorganisationerna och andra instanser hitta bästa möjliga stödåtgärder genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Betydelsen av sektoröverskridande verksamhetsmodeller är stor, sade MTK:s miljödirektör Liisa Pietola.
– Vi har lovat agera och i vattenprogrammet har vi samlat åtgärdsförslag för hur god vattenstatus kan främjas och upprätthållas inom jord- och skogsbruket, påminde Pietola. Jord- och skogsbruket kan inte ensamt lösa frågor om vattenvård utan vi behöver samhällets förståelse och stöd för våra åtgärder.
Webbinariet spelades in och kommer att publiceras med svensk text under nästa vecka på slc.fi/vattenprogram. Där hittas även MTK:s och SLC:s vattenvårdsprogram.