Som ett av de första länderna i världen stoppade Luxemburg växtskyddsmedlet glyfosat. Men förbudet varade inte längre än i tre år, efter det att staten stämdes av globala agrarjätten Bayer.
– Vi bönder erbjöds också pengar av vår regering för att haka på frivilligt. Men nu när glyfosat åter är tillåtet, stoppas vi av kontrakten som vi band oss till då, säger Christian Wester, chef för landets största lantbruksorganisation.
Efter några års förbud mot glyfosat och sju andra växtskyddsmedel måste Luxemburg åter tillåta dem. Men det innebär inte att alla lantbrukare åter kan använda dem med en gång.
– Många bönder är bundna till kontrakt som löper ett par år till. Kontrakten förbjuder oss att använda produkterna fram till ungefär år 2025, förklarar 37-årige mjölkbonden Christian Wester som tar emot framför sin 200 hektar stora gård i lilla Alzingen.
Kommunen ligger bara några kilometer söder om huvudstaden med samma namn som landet. I Luxemburg bor cirka 650.000 invånare.
Vårsolen skiner skönt även om temperaturen bara visar 8 plusgrader.
Bayer vann i rätten
Efter förbudet stämde tyska företaget Bayer landet i en lång juridisk process. Till slut vann den multinationella jätten. Domstolen menade att Luxemburgs regering inte hade gett tillräckliga skäl till varför glyfosat skulle vara farligt för människans hälsa.
Från den 15 december 2023 har också EU-kommissionen förnyat godkännandet för glyfosat som verksamt ämne.
– Luxemburg är så klart ingen stor jordbruksnation, men sågs som symbolen för motståndare till växtskyddsmedelet. Även om vi som skrivit under förbudet måste ha tålamod för att använda produkten på nytt, uppskattar vi friheten att snart kunna få göra som vi själva vill, säger Christian Wester.
”Luxembourg vågade stoppa glyfosat” blev stora rubriker i internationella medier när förbudet mot glyfosat trädde i kraft i storhertigdömet i februari 2020. I december samma år var bönderna tvungna att slänga sina lager.
Beslutet hade tagits två år tidigare, vilket fått medlemmarna i dåvarande koalitionsregeringen bestående av Centern, de Gröna och Socialister att jubla.
– Hundratusentals ekologiska bönder visar att det är möjligt att klara sig utan bekämpningsmedel, sa dåvarande energiministern och f.d. ledamoten i Europaparlamentet Claude Turmes till LF häromåret.
Charmoffensiv och pengar
Men redan innan förbudet trätt i kraft startade myndigheterna en charmoffensiv gentemot landets cirka 1.500 bondgårdar.
– Vi erbjöds pengar om vi skrev under kontrakt med förbud att använda glyfosat under fem år. Få protesterade. Vår mentalitet står ju långt från kollegorna i Tyskland och Frankrike som ofta skriker nej på gatorna, påpekar bonden Cristian Wester som även är chef för Luxemburgs viktigaste lantbrukarorganisation La Centrale paysanne.
Han tyckte det var svårt att säga nej till regeringens erbjudande.
– Vi var omkring 60 procent som nappade i ett första skede. De flesta av oss använde ändå sällan glyfosat och vi kände att det var en gåva när regeringen erbjöd en engångssumma om 30 euro per hektar för åkermark, 50 euro per hektar för vinodlare och 100 euro för fruktodlare, berättar han.
Antalet anhängare kom snart att stiga och slutligen vägrade bara 20 procent av landets bönder skriva under.
Efter det att förbudet tagits i parlamentet gick produkten inte längre att köpa i landet. Den som inhandlade den i närliggande Frankrike, Tyskland eller Belgien kunde vid kontroll komma att anklagas för smuggling och därmed dömas till saftiga böter.
Enligt källor ska ett visst antal lantbrukare ha trotsat reglerna, köpt produkten i grannländerna, råkat ut för kontroller och fått dryga böter.
– I och med förbudet fick bara järnvägen använda glyfosat mot ogräs på banvallarna. Det var orättvist, berättar han när vi gått in i ladugården.
Politiskt beslut
Han säger att beslutet var rent politiskt och inte direkt vetenskapligt.
– Det kändes inte rumsrent att vi bönder inget hade att säga till om i det här fallet.
Christian Westers 125 mjölkkor ger uppåt 1 miljon kilo mjölk årligen. Främst går den till inhemska företaget LuxLait eller på export till Tyskland. Mjölken anses hålla hög kvalitet.
Trots att vintern varit den tredje mildaste i efterkrigstid, får korna inte komma ut på grönbete förrän i mitten av april. På gården finns även några tiotals tjurar.
Själv säger sig mjölkbonden inte ha saknat glyfosat. Innan förbudet inhandlade han det bara vartannat år.
– Ibland använde jag det mot ogräs. Idag plöjer jag mina betesmarker och det funkar nog för det mesta bra, tycker han.
I slutet av förra året fick Luxemburg ny regering. Då kom kristdemokrater och liberaler till makten. Även där siktar man dock på att stoppa vissa växtskyddsmedel. Men nu har man en ny strategi.
De nya makthavarna strävar visserligen inte efter att dra in försäljningstillstånd för växtskyddsmedel som innehåller glyfosat.
– Men inom ramen för den nationella jordbrukspolitiken och det ekonomiska stödet som är avsett för jordbrukare, kommer de att belönas igen om de frivilligt väljer att avstå från användningen av glyfosat.
Stödprogrammen kallas för "Bonus för etablering av ett hållbart och miljövänligt jordbruk - Möjligheten att avstå från glyfosat”, enligt ett pressmeddelande från Luxemburgs jordbruksministerium.
– Observera att det ändå råder förbud mot användning av glyfosat i alla dricksvattenskyddszoner i landet, tillägger man.