Ett förbud mot glyfosat skulle minska jordbrukets intäkter och höja kostnaderna. CO2-utsläpp och näringsläckage ökar medan skördarna minskar. Konsekvenserna för klimatet blir negativa, bedömer det svenska Jordbruksverket i en färsk rapport.
Jordbruksverkets konsekvensanalys fokuserar på odlingsmässiga och ekonomiska effekter av ett glyfosatförbud. Dessutom tittar författarna på utsläpp av växthusgaser och kväveutlakning. Hälsoeffekterna analyseras däremot inte.
Analyserna bygger på scenarier med och utan glyfosat för fem fiktiva men representativa exempelgårdar med varierande driftsinriktning, storlek och geografiskt läge i södra, mellersta och norra Sverige.
Enligt jordbruksverket skulle ett förbud mot glyfosat leda till minskade intäkter och ökade kostnader inom både jordbruks- och trädgårdsnäringen. De största ekonomiska förlusterna förväntas på gårdar med liten areal och mycket vall.
Växtodlingsgårdar med stor andel höstspannmål i Götalands och Svealands slättbygder ligger också illa till. Även vid bibehållen skördenivå kan ett glyfosatförbud försämra resultatet med upp till 1.500 kronor (142 euro) per hektar och år.
Norra Europa påverkas mest
Ett förbud mot glyfosat förutsätter en intensivare bearbetning av jorden. Det höjer dieselförbrukningen och leder till större CO2-utsläpp. Utlakningen av kväve skulle också öka, beroende på gårdens storlek och produktion.
Lönsamheten försämras då insatsen av maskiner och arbetskraft ökar. Skördenivån sjunker. Ett förbud mot glyfosat skulle mest påverka Sverige och norra Europa, där växtsäsongen är kort och de alternativa grödorna få.
Svårbrukad jordbruksmark riskerar att tas ur produktion om kostnaderna för ogräsbekämpningen stiger. De ekonomiska verkningarna på nationell nivå uppskattas till mellan 375-700 miljoner kronor (35,6-66,5 miljoner euro).
Inom trädgårdsodlingen varierar effekterna av ett glyfosatförbud på grund av den stora mångfalden av grödor. Merparten av trädgårdsföretagen skulle sannolikt drabbas av betydande ekonomiska effekter.
Kväveutlakningen skulle öka på grund av förändrade odlingssystem. Utsläppen av växthusgaser ökar på grund av en större bränsleförbrukning för mekanisk bearbetning. Större odlingsytor behövs då skördarna minskar.
Om alla effekter tas i beaktande, skulle den samhällsekonomiska lönsamheten minska med mellan 425 och 790 miljoner kronor (40,35-75 miljoner euro), uppskattar Jordbruksverket i sin utredning.
Tiden är knapp
För att begränsa de negativa effekterna av ett glyfosatförbud måste ett stort antal aktörer medverka. Enligt rapporten råder ett stort behov av strategier som integrerar befintlig och ny teknik för ekonomiskt lönsamma och långsiktigt hållbara alternativ.
Alla problem kan inte lösas med enbart tekniska lösningar, åtminstone inte på kort sikt, skriver författarna. Odlingen kommer att behöva nya, effektiva ogräsmedel med låga risker för hälsa och miljö.
Det nuvarande EU-tillståndet för glyfosat löper ut 2022. Trots en omfattande gemensam EU-forskning är det inte realistiskt att räkna med nya effektiva, ekonomiskt försvarbara och miljövänliga ersättningsmetoder fram till dess, sammanfattar utredningen.