Under valkampanjen till den franska nationalförsamlingen i juni både rosades och risades kemiska bekämpningsmedel. I Frankrike vill president Macron låta glyfosat få användas något år till – trots att det egentligen ska stoppas vid årskiftet.
Den 19 juni avgjordes valet till den franska nationalförsamlingen. I valdebatten både rosades och risades kemiska bekämpningsmedel som glyfosat.
När President Macron valts till president 2017 gick han i bräschen för att förbjuda glyfosat på landets åkrar 2020. Men han kom snabbt att ändra sig.
– Några bönder förklarade att vid ett snabbt stopp av vissa bekämpningsmedel skulle de gå i konkurs, eftersom spanska eller italienska konkurrenter får fortsätta, sa Emmanuel Macron till dagstidningen Le Parisien nyligen.
Han tänkte på att Frankrike är EUs största livsmedelsproducent.
I och med att Macron åter valdes till landets president i april och då hans partikoalition Ensemble (Tillsammans) blev störst i nationalförsamlingen, förmodas bekämpningsmedlen tillåtas i några år till.
– Idealet vore att inte behöva kemiska bekämpningsmedelsprodukter, men vi behöver dem trots allt, sade Gilles Lebreton i ytterhögerns Nationell Samling och som blev det tredje största partiet i valet.
– Det måste satsas mer på forskning om alternativa produkter, även om vi måste ta oss ur glyfosat och andra medel, sade i sin tur politikern Fabien Roussel under valkampanjen.
Han ingår i alliansen Nupes, som består av fyra vänster- och ekologiska partier. Den blev näst största gruppen i nationalförsamlingen.
Glyfosat ska upphöra inom EU inklusive Finland till årskiftet.
I mars 2021 införde Sveriges regering ett förbud mot användning av glyfosat och vissa bekämpningsmedel på exempelvis tomtmark, skolgårdar och lekplatser. I Frankrike förbjöds de på skolgårdar och parker redan för ett tiotal år sedan. Ogräs rensas där bort för hand.
Utvecklingen såg ut att snabbt gå mot ett förbud.
Men det fick många franska jordbrukare att häromåret tända ‘’ilskans eldar’’ på fälten i protest.
– Vi ville rikta vår ilska mot Bryssel, eftersom vi inte säkrar vår skörd utan de bekämpningsmedel som finns idag, förklarar lantbrukaren Thierry Desforges söder om Paris.
Unga jordbrukaren Audrey Vandenhende håller med.
– Man vill att vi övergår till ekologiskt jordbruk. Men det verkar svårt, då man måste ställa om en rad vanor, säger hon.
Sedan 2007 har regeringarna i EU:s medlemsländer skyldigheten att uppmuntra alternativ till en rad kemiska bekämpningsmedel på åkrarna.
De kan ändå ha ökat från 18 procent till 30 procent i den frukt vi åt i Europa mellan åren 2011–2019.
Det påstås i internationella europeiska miljöorganisationen PAN:s undersökning och där man låtit analysera 97.000 persikor, körsbär, äpplen och andra frukter under åtta år.
Pan, som grundades 1982, står för Pesticide Action Network och är ett nätverk med över sex hundra icke-statliga organisationer från 90-talet länder.
Salomé Roynel på PAN pekar främst ut glyfosat som hälsofarligt bekämpningsmedel.
Forskarna är dock splittrade gällande frågan glyfosat.
Världshälsoorganisationen, WHO:s och FN:s samarbetsorgan IARC klassar medlet som ”troligtvis cancerframkallande”. Medan Europeiska kemikaliemyndigheten säger att det inte är det.
I byn Langouet norr om bretagnska staden Rennes stoppade den före detta borgmästaren Daniel Cueff användningen av alla kemiska medel på distansen 150 meter från bostadshusen. Året var 2019 och efter hand följde sextiotalet andra borgmästare efter exemplet runt om i landet.
– Detta blev en skyddszon för att säkra invånarnas hälsa, sade Cueff, som blev omtalad i hela Europa när nyfikna journalister vallfärdade till byn med sina knappa 600 invånare.
– Alla måste tänka på att det inte går att välja bort kemiska bekämpningsmedel bara några timmar eller dagar efter besprutning nära bostadsområden. Vi andas in det i luften som ibland står still, säger Cueff till LF.
Skyddszonen kom att göra många franska jordbrukare medvetna om de kemiska besprutningsmedlens hälsofaror. En av dem är Evelyne Beaumanoir.
– När mina åkrar besprutades förr i tiden kunde det bli en hel kopp kemiska medel, medger hon och säger att det var för mycket.
Numera använder hon bara några milliliter.
Beaumanoir var dock emot själva skyddszonen i Langouet.
– Det är viktigt att kunna bespruta varje hektar av min mark med de medel som kan säkra skörden, säger hon.
Daniel Cueffs skyddszoner stoppades av landshövdingen i regionen Bretagne som ansåg att det stred mot den franska lagen. Efter ett domstolsbeslut fick han med sig den franska regeringen som upphävde skyddszonerna i hela landet.
Daniel Cueff är inte längre borgmästare, utan arbetar numera inom regionen Bretagne.
– Istället för att förbjuda, uppmuntrar jag istället de jordbrukare som vill odla utan kemiska bekämpningsmedel. De får stora subventioner, förklarar han.
55.000 franska jordbrukare använder inte längre glyfosat och omkring 5.000 övergår årligen till ekologisk odling.
En av dem är Guillaume Houitte.
På ett fält utanför byn Langouet yr dammet när han plogar.
– Det är svårt att veta om ekologiskt jordbruk verkligen är bättre för hälsan, säger jordbrukaren som dragit nytta av regionen Bretagnes subventioner.
– Jag har gått efter min instinkt och hoppas det är bästa beslutet för min egen familj.
