Den globala franska energijätten Neoen med verksamhet i 15 länder och fyra världsdelar sonderar nu möjligheterna att arrendera mark på Åland för att bygga en park med solpaneler för produktion av förnyelsebar elektricitet.
– Det här är ju en helt ny sak för många markägare, men reaktionerna hittills har varit förvånansvärt positiva, kommenterar Neoens projektchef Sebastian Ahlnäs från sitt hemmakontor i Sibbo.
Mest känd i finlandssvenska sammanhang är Neoen hittills för vindkraftsparken Hedet i Närpes. Parken med 18 vindmöllor togs i bruk 2020 och all el som nu produceras säljs till världsomspännande internetoperatören Google.
Norr om Karleby bygger Neoen dessutom upp vindkraftsparken Mutkalampi, som får en kapacitet på 400 megawatt (MW). Förutom att parken ger markägarna arrendeavgifter förväntas den också ge vissa kommuner inkomster på flera miljoner euro per år i fastighetsskatt.
Dessutom äger Neoen i Villmanstrand ett av Europas största batterilager för energi. Kapaciteten är 30 MW och lagret behövs för att hålla spänningen på jämn nivå i det finska elstamnätet Fingrid. Både lagret och vindkraftsparkerna fungerar helt på kommersiella villkor utan samhällsstöd.
– Kännetecknande för Neoen är att företaget, som enbart satsar på miljövänlig och förnyelsebar energi, vill utveckla och äga en produktionsanläggning under hela dess livslängd. De som arrenderar mark åt oss behöver alltså inte oroa sig för att det senare kommer in nya ägare med andra krav och villkor, förklarar Ahlnäs.
Många timmar sol och lite snö vintertid
När Neoen nu vill bygga Finlands första solpanelspark i kommersiell drift undersöks förstås tänkbara lokaliseringsplatser – inte bara på Åland utan längs hela kusten och även i inne i landet upp till mellersta Finland.
Enligt Ahlnäs är Åland intressant därför att landskapet förutom många soltimmar vanligtvis inte heller har mycket snö under vinterhalvåret.
– Det som vi nu också behöver utreda närmare är hur mycket ny belastning det nuvarande åländska kraftnätet klarar av, säger Ahlnäs.
En solpanelspark kan handla om allt från 30 till 100 hektar. För kartläggningen av markägarnas intresse att arrendera ut marker samarbetar Neoen med det delvis landskapsägda företaget Flexens Ab, som har uppdraget att göra Åland till världens första område som klarar sig helt utan fossil energi.
Sebastian Ahlnäs tycker att de reaktioner som företaget hittills har fått från åländska markägare har varit ”förvånansvärt positiva”.
– Det här är ju en helt ny sak som folk inte känner till från förr.
Neoens erfarenheter från sina testanläggningar runt om i världen är att en multifunktionell solpanelspark fungerar bäst tillsammans med betande får, som håller gräset kort runt solpanelerna.
– Ska man ha kor på betet måste panelerna byggas på 2,5 meters höjd vilket gör anläggningen dyrare. Vi har också testat att ha höns under panelerna. Däremot är det svårt att odla något i större skala för då måste man lämna utrymme för maskiner vilket gör att det krävs betydligt större arealer för att få en lönsam elproduktion.
Positiv till idén men tackar nej
En åländsk markägare som fått förfrågan om att arrendera ut mark för solpaneler har ändå bestämt sig för att tacka nej.
– I princip är jag positiv, men solparken skulle medför ett alltför stort ingrepp i användningen av mina marker. Min åkermark är alltför värdefull för att bli solpanelspark. Det är kanske en annan sak för dem som har mycket impediment eller oanvända naturbeten, kommenterar markägaren.
Sebastian Ahlnäs har förståelse för att en arrendetid på 30 år kan verka avskräckande för många markägare. Men han hänvisar till att man efter en kontraktsteckning måste räkna med att det tar några år innan en anläggning byggts och produktionen har kommit igång. Själva driftstiden blir då kanske inte längre än 25 år.
– Å andra sidan är just förnyelsebar vind- och solenergi en bransch där metoderna utvecklas med stormsteg, påpekar Ahlnäs.
Torvmossar kan bli nya ”solfarmer”
Men Neoen är redan känt för snabba ryck. I Australien byggde företaget tillsammans med Teslas grundare Elon Musk världens största batteri för lagring av solenergi (129 MW) på mindre än 100 dagar.
Företaget som grundades 2008 av den franske diplomingenjören Xavier Barbaro, född 1975, hade år 2020 en omsättning på 298,8 miljoner euro och anläggningar i drift eller under uppbyggnad med en kapacitet på 4,1 gigawatt (GW). Målet är att före 2030 komma upp till 10 GW.
Neoen forskar också om förnyelsebar energi producerad med väte, men tills vidare svarar solenergin för två tredjedelar av koncernens omsättning. Det är också den sektor som globalt växer snabbast.
I en intervju med affärstidningen Kauppalehti antyder Xavier Barbaro, som är företagets styrelseordförande och vd, att vissa avvecklade finländska torvmossar i framtiden kanske kan bli ”solfarmer”.
Barbaro tror också att Finland som nu importerar 20 procent av sin el med hjälp av lokala sol- och vindkraftsparker runt om i landet kunde bli helt självförsörjande på elektricitet inom tio år.
På mindre än fyra år har Neoen redan investerat 600 miljoner euro i Finland och planen är att före 2025 ha satsat lika mycket till.
Sebastian Ahlnäs bekräftar att Neoen intresserat följer projekteringen för den gigantiska vindkraftspark som planeras i Ålands havsområden i direkt anslutning till en ny elkabel som ska dras mellan Finland och Sverige.
Detta skulle ge möjlighet att till marknadspriser och utan samhällsstöd sälja el till båda länderna från vindkraftsparken, som planeras få en total kapacitet som motsvarar hälften av dagens elförbrukning i hela Finland.
– Men tills vidare har Neoen inte etablerat sig på vindkraftsmarknaden offshore, påpekar Sebastian Ahlnäs.