Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) bjöd in jordbrukare till fältträff på Tampaja gård i Kyrkslätt för att diskutera mera om det gemensamma intresset, jordförbättringsmedel.
Jordförbättringsfiber, strukturkalk och gips är alla kända jordförbättringsmedel som på olika sätt gynnar åkrarnas markstruktur. De kan hjälpa till att öka åkrarnas vattenhållande förmåga, korrigera pH-balansen och öka mullhalten. På sikt betyder det en ökad bördighet, vilket också innebär att näringsämnen inte rymmer från åkrarna tillsammans med smältvatten och ösregn, något som är en vinst också för våra vattendrag. Den dokumenterade positiva effekten både på åkrar och vattendrag gör att vattenskyddsaktörer både lokalt och nationellt är angelägna om att samarbeta med jordbrukare genom direkta utspridningsstöd såväl som via evenemang, rådgivning och utbildningsguider.
Anton Hentinen, som driver ekogården Tampaja gård, tog över jordbruket för tre år sedan och det har blivit en större hobby än han först tänkt sig.
– Odling har blivit något som jag njuter av och som jag tycker att är otroligt intressant och får energi av, säger Hentinen som gärna testar sig fram för att åkrarna ska bli så produktiva som möjligt. Han har låtit göra en bördighetsanalys och dagens fältträff består bland annat av att deltagarna, tillsammans med Mika Malin från företaget Soilfood, ska få analysera markerna.
– Såna här temaevenemang är en win-win för båda sidorna och gynnar både vattenskyddet och jordbrukare, säger Henna Björkqvist, projektarbetare på LUVY. De söker som bäst nya samarbetspartners bland lokala jordbrukare för att sprida jordförbättringsmedel på åkrar i Västra Nyland via LUMME-projektet. Projektet som ännu är i startgroparna planeras att utföras i samarbete med företaget Soilfood.
KIPSI-projektet utvidgas – ansökningstiden börjar i vår
Niklas Grönroos från NTM-centralen berättade i sin tur att KIPSI-projektet, även känt under namnet KIPSI-hanke och som är finansierat av miljöministeriet ska utvidgas till hela Finlands kustområde.
KIPSI-projektet innebär i korthet att jordbrukare i kustregionen nu i vår kan börja ansöka om att avgiftsfritt få gips utspritt på sina åkrar.
– Spridningen sker genom entreprenad på hösten, men jordbrukaren rekommenderas att själv bearbeta ner gipset i jorden, berättar Grönroos.
– Markprocessen som gipset sätter i gång är inte ekologisk och tillåts därför inte på ekologiska odlingar, berättar Malin på frågan varför gips inte får spridas på ekologiska odlingsmarker.
– Det finns naturgips som godkänns som ekologiskt, men det gips som används i projektet är en biprodukt från Yaras fabrik i Siilinjärvi, säger Grönroos och nämner att avrinningsområden vid insjöar, grundvattenområden eller skiften på Natura-områden inte heller är lämpliga för projektet.
– I ansökningsprocessen via hemsidan identifieras grundvattenområden automatiskt, så jordbrukare behöver inte vara införstådda i saken, menar Grönroos. Projektets hemsida beräknas vara uppdaterad och klar i mitten av maj.
KIPSI-projektet har de senaste två åren varit aktuellt endast i Egentliga Finland. Dess mål hittills har varit att behandla 50.000–85.000 hektar med gips, vilket gett goda resultat ur miljösynvinkel. Erosionen och näringsutlakningen har avtagit i Skärgårdshavets avrinningsområde. Grönroos poängterar ändå att projektet drivs ur miljösynvinkel och att jordbrukaren själv behöver se till att analysera sina åkerskiften och vid behov kontakta projektets avgiftsfria rådgivning för att avgöra om gips passar för deras marker.
– Man behöver bland annat vara uppmärksam på åkrarnas magnesium- och kalciumnivåer, påpekar Malin. Gips innehåller kalcium och passar därför inte på åkrar med kalium- eller magnesiumbrist.
Ny guide om gips, fiber och strukturkalk
För att hjälpa jordbrukare att välja passande jordförbättringsmedel har manualen ”Gips, fiber och strukturkalk – guide för jordbrukare” publicerats inom programmet för effektiverat vattenskydd. Publikationen beskriver jordförbättringsmedlens fördelaktiga påverkan på både jordmånen och miljön. Den ger också praktiska tips för spridning.
Enligt guiden lämpar sig gips och strukturkalk bäst på lerjordar och höjer markens ledningstal. Strukturkalk höjer även pH-värdet i marken och bättrar på ytskiktets aggregatbindning vilket gör den enklare att bearbeta. Fiber passar för mineraljordar och på mullfattig mark eftersom den höjer mängden organiskt material i åkern.
– Det finns olika sorters fiber och exempelvis näringsfiber innehåller hög halt av kol i förhållande till kväve och är en bra näringskälla, berättar Mathias Weckström som är svenskspråkig rådgivare på Soilfood. Han påpekar att vattenhushållningen också förändras så att jorden kan suga i sig mera vatten och hålla fukten längre vid torka.
– Gips är inte aktuellt för mig, eftersom jag har en ekologisk gård, berättar jordbrukare Anders Engberg efter fältträffen. Han är intresserad av att delta i LUMME-projektet och hoppas på stöd för fiber eftersom frakten är väldigt dyr. Han har tidigare använt fiber och anser att den fungerade som en snabbhjälp.
