Nya växtförädlingsmetoder som gensaxen kan bidra till ett grönare jordbruk i EU. Den nuvarande lagstiftningen är inte längre tidsenlig och måste reformeras. Det anser EU-kommissionen på basen av en ny studie.
Till skillnad från den gamla GMO-gentekniken tillför gensaxen inget nytt DNA. Enligt forskarna borde det gamla regelverket därför skrotas. EU har redan hamnat på efterkälken från den övriga världen, framhåller gensaxens förespråkare.
GMO-lagstiftningen från 2001 är inte längre ändamålsenlig för dessa innovativa metoder, fastställer nu också kommissionen. En bred och öppen debatt ska därför inledas för att diskutera en ny rättslig ram för biotekniken.
EU-kommissionären för hälsa och matsäkerhet Stella Kyriakides konstaterar att gensaxen enligt studien kan främja en hållbar jordbruksproduktion. Detta ligger helt i linje med EU:s gröna giv och målen i strategin från jord till bord.
Gensaxen kan bidra till uthålliga livsmedelssystem med växter som är motståndskraftiga mot sjukdomar, förändrade miljöförhållanden och påverkan från klimatförändringar. Tekniken kan bidra till ett mer hållbart jordbruk, bedömer kommissionen.
Risk att ställa tekniken åt sidan
Kommissionen medger att det i samhället råder farhågor beträffande säkerhetsrisker kring gensaxen. Å andra sidan är det också en risk att låta bli att använda den senaste tekniken med alla dess potentiella fördelar.
Kommissionen använder termen NGM (nya genomiska metoder) i sin presentation av den nya växtförädlingstekniken. Enligt Kyriakides har NGM-produkter som ändrar organismens genom med hjälp av gensaxen en stor potential.
Därmed är det möjligt att skapa hållbara livsmedelssystem med växter som har större motståndskraft mot sjukdomar, miljöproblem och påverkan av klimatförändringar. Det går också att höja livsmedlens egenskaper med avseende på näringsvärdet.
Parallellt analyserar studien också eventuella nackdelar i samband med jordbruksproduktionen. Detta gäller särskilt säkerhetsrisker och miljöpåverkan, exempelvis för den biologiska mångfalden och samexistensen med ekoproduktion.
Enligt Kyriakides är flera metoder tillgängliga som kan ge olika resultat. Många jordbruksprodukter som framställs med NGM-metoder är lika säkra som motsvarande produkter från växter som förädlas med traditionella metoder.
I juli 2018 överraskade EU-domstolen med ett utslag som sedan dess har klassificerat gensaxen som traditionell genteknik. Sorter som framställs med mutagenes (genredigering) måste uppfylla de komplicerade EU-bestämmelserna för genteknik.
Utslaget blev en besvikelse för växtförädlingen som hade hoppats på friare tyglar för gensaxen, såsom fallet är i USA och en lång rad andra länder. Produkterna måste genomgå samma stränga tillståndsprocess som ”gamla” GMO-sorter.
Kommissionen vill spola GMO-lagen
Nu har kommissionen fastslagit att GMO-lagstiftningen från 2001 inte längre är ändamålsenlig. EU-lagstiftningen borde i stället anpassas till de senaste vetenskapliga och tekniska framstegen på området.
Enligt kommissionen visar studien entydigt att de nya växtförädlingsmetoderna bidrar till ett uthålligare jordbruk. Därför ska en öppen dialog startas för att kartlägga fördelar och eventuella risker tillsammans med EU-medborgare, medlemsländer och parlamentet.
EU:s jordbruksministrar kommer att diskutera den aktuella studien under nästa möte i maj. Kommissionen ska också ta upp frågan med EU-parlamentet och alla berörda parter. En konsekvensutredning kommer också att genomföras.
Under de närmaste månaderna ska kommissionen genomföra en konsekvensutredning med ett offentligt samråd. Syftet är att undersöka alternativ för att diskutera utformningen av en ny rättslig ram för biotekniken inom EU.