Nya växtförädlingsmetoder som den så kallade gensaxen ska klassificeras som genteknik, fastslog EU-domstolen på onsdagen. Sorter som framställs med mutagenes (genredigering) måste uppfylla EU-bestämmelserna för genteknik.
Domstolens utslag är ett bakslag för alla som hade hoppats på fria tyglar för växtförädling med hjälp av gensaxen. Framöver måste också genredigerade organismer passera EU:s stränga tillståndsprocess.
Rent konkret gäller utslaget ett klagomål från två franska organisationer till den franska förvaltningsdomstolen. Organisationerna vill att landets miljölag ska klassificera gensaxen som GMO.
De franska domarna skickade fallet vidare till EU-domstolen i Luxemburg. Där har experter på europeisk lagstiftning noga och länge funderat över definitionerna av begreppen gensax och GMO.
I början av året gav EU-domstolens generaladvokat ett förhandsbesked som skulle tyda på att gensaxen inte definieras som GMO så länge mutationerna sker utan införsel av främmande gener på ett sätt som kan förekomma i naturen.
Nu har domstolen tydligen tänkt om. EU:s GMO-direktiv måste enligt domstolen tillämpas på nya växtförädlingsmetoder som Crispr/Cas, då tekniken gör det möjligt att förändra arvsmassan på ett onaturligt sätt.
EU-forskare hade hoppats att genredigeringen skulle lämnas utanför GMO-lagstiftningen såsom läget är i USA och många andra länder. Nu varnar forskarna för att EU igen kan halka efter i utvecklingen av nya sorter.
Den tyska producentbasen Joachim Rukwied beklagar att domslutet minskar möjligheterna att möta utmaningar som klimatförändringen med hjälp av växtförädling. Han uppmanar politikerna att se över EU:s gentekniklagstiftning.