När ett jordbruk ska övergå från den äldre generationen till den yngre behöver både ekonomi, juridik och känslor gås igenom.
Vid årsskiftet avslutas Svenska lantbrukssällskapens förbunds treåriga projekt Greppa generationsskiftet. Annika Grannas och Roger Norrgård har jobbat med projektet den senaste tiden. För dem har det blivit tydligt att generationsväxling är ett ämne som intresserar jordbrukarna, många har rentav deltagit i seminarium mer än en gång.
Men så handlar det också om en förändring på gården som behöver få ta tid.
Norrgård och Grannas talar om förberedelserna som en mognadsprocess. De yngre ska bli redo att ta över, men överlåtarna behöver också bli redo att släppa ansvaret.
– Fast de kanske finns kvar på gården och jobbar är det inte de som bestämmer, säger Norrgård.
– Det kommer nog ofta fram att det är skönt att slippa ansvaret, säger Grannas.
Ekonomin en utmaning
Många av deltagarna har haft funderingar kring ekonomin. Efter att man tagit över en gård tar det lite tid innan startstödet kommer och de vanliga jordbruksstöden betalas också ut senare på året numera.
– Det har ställt till med likviditetsproblem på gårdarna. Det är också mycket diskussion om prisnivån, kostnaderna och inkomsterna, säger Grannas.
Många har också haft konkreta frågor om startstöd och om gåvoskatten.
– Om man får jordbruket som gåva eller gåvoartat köp är gåvobeskattningen väldigt förmånlig, säger Grannas.
Villkoret är att man fortsätter med jordbruket i minst fem år efter beskattningsbeslutet, vilket i praktiken innebär sex år.
– Och man måste alltid yrka på skattelättnaden för att få den, säger Grannas.
Överlåtarna, alltså de jordbrukare som står i beråd att lämna över gården till nästa generation, har ofta frågor om pensioner och ifall de kommer att drabbas av skatt på överlåtelsevinst i samband med generationsväxlingen.
Många funderar också på hur de ska lämna över gården och om det finns möjligheter att ge något åt andra barn i familjen också.
– Om gården ska överleva kan det vara så att hela gården måste gå till ett barn. Det kan vara svåra beslut som föräldrarna måste fatta.
Väldigt mycket känslor
Inom ramarna för projektet har man ordnat seminariedagar om generationsväxling där deltagarna samlats på en fysisk plats. Där har också lantbrukssällskapen varit med och berättat om möjligheten att få rådgivning inför generationsväxling.
Den här hösten har det också funnits digitala morgonkaffen för generationsväxlare, med olika teman varje träff. Morgonkaffena och två av seminarierna finns också inspelade och går att se i efterhand på nätet. Där hittar man också en femdelad podcast om generationsväxling.
Vid morgonkaffena och seminarierna har experter gett information om till exempel juridiska frågor, beskattning och finansiering, men också om relationer och det som Norrgård och Grannas talar om som mjuka värden.
– När det handlar om beskattning och pensioner finns det regler för hur det ska gå till. Men det är ju väldigt mycket känslor inblandade i generationsväxlingen, och där reagerar varje person olika. Det är bra att även den här sidan har lyfts fram, säger Grannas.
Susann Rabb och Pia Franzén från Ta hand om bonden-projektet har också medverkat, enligt Grannas med en sakkunskap som kommer väl till pass i samband med generationsväxlingar.
Prata med syskonen
Gården kan vara den äldre generationens livsverk och därför är det viktigt att kunna prata om de eventuella förändringar som den yngre generationen planerar.
– Det kan påverka familjerelationerna om man är av olika åsikter, eller om man helt enkelt inte diskuterar, säger Norrgård.
Grannas inflikar att det också är viktigt att alla får vara med och diskutera även om det kan upplevas självklart vem som ska ta över gården.
– Annars kan det hända att det skär sig på något vis, att någon efteråt känner att den inte blivit informerad, säger hon.
Ibland leder generationsväxlingen också till att den yngre generationen tar över den äldre generationens bostad.
– Då byter familjehemmet status, syskonen kan kanske inte komma in och gå i kylskåpet på samma sätt, säger Grannas.
Framtidstro i videor
Projektet har också lyft fram jordbrukare som fått berätta om sina erfarenheter på seminarierna eller vid de virtuella kaffeträffarna.
På nätet finns också fyra videofilmer som man kan ta del av.
– De är med jordbrukare som generationsväxlat relativt nyligen, de berättar om sina upplevelser, lyfter fram sina goda råd inför en generationsväxling, säger Norrgård.
Två av dem kommer från Nyland och två från Österbotten. Jordbruken har också olika inriktningar.
– Arvet och framtiden har vi kallat videoserien och jag tycker att man blir glad av den, det finns en positiv framtidstro, säger Grannas.
Förutom att materialet finns i digital form via slf.fi/generationsvaxling, på SLF:s youtube-kanal samt på SLC:s hemsida kommer projektet också att resultera i ett tryckt informationshäfte som ska delas ut bland annat via lantbrukssällskapen och jordbruksutbildningarna.
SLC och NSL har varit samarbetspartners i projektet.
Läs också: Det brådskar att söka startstöd för de minsta jordbruken