Veckans Tok
Antler Bio
Karoliina Kuisma från Västankvarn, med ryggen mot kameran, berättar för Maria Jensen och Amy Tang från Antler Bio om erfarenheterna av EpiHerd. I bakgrunden Magnus Grönholm som är chef på Västankvarn och Perttu Pohjola från Antler Bio.
Jordbruk

Genanalys kan ge bättre
djurhälsa och högre avkastning
på mjölkgårdarna

SLC - Mikael Jern

TEXT: Mikael Jern

mikael.jern@bastu.net

FOTO: Mikael Jern

Antler Bio är ett irländskt företag som utvecklat EpiHerd, ett avancerat verktyg för att analysera välmående och prestanda hos mjölkkobesättningar. Genom att med blodprov mäta aktiviteten hos kornas RNA kan man få reda på vilka yttre faktorer som påverkar kornas välmående och produktion.

På basen av RNA-analyserna och annan data, från till exempel mjölkningsrobotar, så kan riktade åtgärder vidtas för att förbättra produktivitet, hälsa och hållbarhet i mjölkbesättningen. Det kan till exempel handla om att ge högre doser av någon viss vitamin eller spårämne.

Antler Bio samarbetar med Västankvarn Gård i Ingå och besökte senaste vecka gården för att höra sig för hur verktyget fungerar i praktiken.

En av grundarna till företaget är finlandssvenska Maria Jensen som tidigare har studerat cellbiologi vid Åbo Akademi. Hon är med på besöket till Västankvarn tillsammans med produktchefen Amy Tang och Perttu Pohjola som är affärschef. Maria Jensen grundade bolaget Antler Bio för några år sedan tillsammans med Nathalie Conte, som forskat bland annat i cancergenetik och big data-analys.

– Vi bestämde oss att se närmare på genexpression, genuttryck. Det är nämligen inte bara de statiska genetiska faktorerna som bestämmer hur djuren mår och producerar utan också hur generna uttrycker sig, berättar Jensen.

Aktiva gener styr organismen

Traditionell gentestning går ut på att analysera DNA, som ju bär den genetiska informationen för alla levande organismer. Men DNA producerar i sin tur RNA som fungerar som en arbetsritning bland annat för att skapa specifika proteiner i cellerna.

Genom att mäta hur mycket RNA som produceras så får man en uppfattning om hur aktiv varje gen är. Detta kallas för genexpression eller genuttryck. Att använda genexpression blir allt vanligare inom humanmedicin till exempel vid läkemedelsutveckling eller för att utveckla cancerdiagnostik.

Antler Bio är en banbrytare för användningen av tekniken inom husdjurssektorn.

– Om kon får en infektion kommer den plötsligt att ha mängder av aktiva immunologiska gener och det kan vi se från ett blodprov där RNA analyseras, förklarar Jensen.

En utmaningarna för Antler Bio är att upplysa jordbrukarna om vad genuttryck är. Alla känner till DNA och gener, men man vet inte att generna också måste vara aktiva för att påverka vad som händer i organismen.

För företaget handlar det också om att kunna hantera och analysera stora mängder data. Förutom den genetiska informationen från blodproven analyseras data från mjölkningsrobotar och annan information som hjälper att ge en bild av hur kon mår och presterar och vilka yttre faktorer som påverkar situationen.

Företaget försöker hitta de miljöfaktorer som stänger av de ”goda” generna.

– Tekniken har nått en punkt där analysen av stora datamängder blivit så prisvärd att dessa metoder är tillgängliga också för husdjurssektorn, säger Jensen.

Vastankvarn Ko
Verktyget EpiHerd analyserar hur korna mår på Västankvarn med hjälp av RNA-analyser. Genom riktade åtgärder, såsom rätt vitamintillskott, kanske produktionen och välmåendet ökar.

Epiherd ger förslag till åtgärder

På basen av komplexa dataanalyser ger Epiherd-systemet förslag på olika åtgärder som skall vidtas i ladugården. Det kan handla till exempel om att förbättra ströandet av bäddarna som korna ligger på, eller så kan det handla om att öka givan av någon mineral eller vitamin.

Analysen av genuttryck kan också märka om kornas lungor är stressade. I det fallet kan Epiherd påpeka att ventilationen i ladugården bör förbättras.

– Det mäts sällan om korna har brist på B-vitamin, det tycks inte vara intressant. Men nu fick vi via Epiherd en signal om att det skulle behövas mer B12-vitamin i utfodringen, så vi har beställt ett mineralfoder som skall korrigera detta, berättar Karoliina Kuisma som är ladugårdsföreståndare på Västankvarn.

Ett annat tillskott som Epiherd tycks märka att korna på Västankvarn skulle behöva är kolin. Nu återstår det att se hur de fodertillskott som nu ges påverkar kornas avkastning och välmående.

Epiherds användare loggar in på en webbsida för att komma åt de förslag som systemet ger. Åtgärdsförslagen delas in i prioriterade åtgärder och rekommenderade åtgärder.

Maria Jensen är noga med att påpeka att alla åtgärdsförlag som Epiherd ger är vetenskapligt baserade. Vid varje rekommendation finns en länk till de vetenskapliga grunder som ligger bakom förslagen.

– Vi tittar på vilka faktorer i ladugårdsmiljön som påverkar besättningen och så hjälper vi jordbrukarna att prioritera åtgärderna. Det finns alltid så mycket att göra på en gård att åtgärderna måste prioriteras, säger Jensen.

Forskning i England, kunderna i Finland

Bolaget är ännu i ett tidigt skede av sin utveckling och utvecklar sina tjänster hela tiden. Det är mycket fokus på data-analys och den vetenskapliga basen.

Den nyrekryterade produktchefen Amy Tang är ett exempel på detta, hon har en bakgrund bland annat i analys av så kallad ”big data”. Även om huvudkontoret finns på Irland så görs forsknings- och utvecklingsarbetet främst i England.

AntlerBio har fått understöd bland annat av EU och Innovate UK från Storbritannien. Som bäst samarbetar företaget med universitetet i Nottingham.

Men kunderna finns på gårdar i Finland. Där har affärschef Perttu Pohjola en viktig roll. Han har en bakgrund bland annat som försäljare av Lely-mjölkningsrobotar i Finland och har ett omfattande kontaktnät till gårdar.

Gårdar med mjölkrobotar är speciellt intressanta, eftersom den stora mängd data som kommer från robotarna kan förenas med resultatet från RNA-analyserna och ge bättre åtgärdsförslag till gårdarna.

I nuläget samarbetar Antler Bio med omkring hundra gårdar i Finland, men enligt Pohjola kommer antalet att öka ordentligt under det kommande året.