Mariehamnaren Jesper Svanfelt, som är doktor i organisk kemi från Åbo Akademi, har som verkställande direktör för ett avfallsföretag konstruerat en unik kretsloppsanläggning. Anläggningen ska redan till våren förvandla åländskt bioavfall till energi i form av värme, gas, biokol och elektricitet.
– Särskilt biokolet gör den här satsningen intressant också för jordbrukare, påpekar Tage Eriksson i Jomala Hammarudda.
Han har tidigare varit både verkställande direktör och styrelseordförande för Ålands Producentförbund och är nu styrelseordförande för bolaget Svinryggens Deponi Ab, som bygger anläggningen.
Bolaget ägs till 97 procent av Mariehamns stad och Jomala kommun som driver avfallsstationen i Jomala Ödanböle, en dryg mil från Mariehamn.
Den nya kretsloppsanläggningen har i dagarna fått byggnadslov och nu hoppas man också få de miljötillstånd som krävs från Ålands Miljö- och Hälsoskyddsmyndighet ÅMHM.
Anläggningen beräknas kosta 3,6 miljoner euro och landskapsregeringen har lovat ett bidrag på maximalt tjugo procent. Syftet är att få ner de nuvarande skyhöga kostnaderna för biologiskt nedbrytbart avfall som nu förs till kompostering.
Större blev billigare
Eriksson berömmer avfallsbolagets vd Jesper Svanfelt, som lyckats ”plocka ihop olika behandlingstekniker” till en ny helhet, som redan väckt uppmärksamhet utanför Åland.
Det som från början var tänkt att bli en anläggning för enbart biogas skulle ha kostat över fyra miljoner euro, men blir nu i stället en billigare kretsloppslösning. Samtidigt får man en energiproduktion med slutet avloppssystem och ”negativt koldioxidutsläpp”.
– För mig känns det extra bra med kretsloppslösningen som återkopplar till Ålands hållbara livsmedelsstrategi som togs fram under ÅPF:s ledning, säger Eriksson.
Jesper Svanfelt ser fram emot att i verkligheten få testa tekniska lösningar som han tidigare prövat i laboratorieförhållanden.
Avfall från hushåll och även industrier
Själva produktionshallen blir ungefär 90 gånger 25 meter stor och byggs i moduler för att behändigt kunna utvidgas efter behov. Anläggningen ska i tre steg producera gas, biokol, värme och el från åländska hushålls bioavfall och även från industriföretag, slakteri samt fiskodlingar.
Senare kan det också bli aktuellt att förvandla rötslammet från avloppsreningsverket i Mariehamn till bioenergi.
Också allt träavfall, med undantag för impregnerat virke, kan användas i pyrolysprocessen vid tillverkningen av biokol. Målfärgernas kemikalier hettas upp och förgasas och gasen kan i sin tur användas som energi för framställning av biokolet.
Nu skickas exempelvis gamla lastpallar och allt annat åländskt träavfall med lastbil till Sverige. Utöver själva frakten är det höga kostnader för att ta emot avfallet.
– Och snart höjer Sverige avfallsförbränningsskatten ännu mer.
Torrdestillation i syrefri miljö
Allt bioavfall som kommer till kretsloppsanläggningen processas i tre steg.
Först sker en torrötning i något som kan beskrivas som stora containrar. Vid rötningen bildas metangas och en rötrest. Under det andra steget torkas den fuktiga rötresten i en anläggning som liknar en avancerad flistork.
Det tredje steget är en torrdestillation (pyrolys) där man i en ugn i syrefri miljö hettar upp materialet så att de torra rötresterna och träflisen förkolnas och bildar en biokolprodukt. Den överskottsvärme som då bildas utnyttjas vid torkning av rötrestmassorna (andra steget).
Vid pyrolysen försvinner samtidigt icke-bionedbrytbara ämnen som exempelvis plaster, som i mindre omfattning kan förekomma som föroreningar i hushållens bioavfall.
– All energi som behövs för biokolstillverkningen tas från pyrolysprocessen. Förutom biogas och biokol får vi också värme och el för vårt eget behov. Eventuellt kan vi också sälja elektricitet till det åländska elnätet, påpekar Jesper Svanfelt.
Bred användning och enkel hantering
En fördel med biokolet är att det är absolut torrt och kan förpackas i praktiska storsäckar. Ska man däremot använda blöt biomassa för jordförbättring på åkrar blir det problem med lagringen.
Till biokolets förtjänster hör också att det är en väldigt ren produkt som har många olika användningsområden. Det kan exempelvis användas för att rena vatten och luft och som tillsats i djurfoder.
Dessutom kan biokolet utnyttjas för tillverkning av ”grön” asfalt och betong. Lämpligt nog ligger den branschens största åländska företag bara några hundra meter ifrån den nya kretsloppsanläggningen.
Eftersom biokolet har kvar all fosfor och en del av kvävet från de ursprungliga avfallsmassorna passar det ypperligt som jordförbättringsmedel och för att skapa en bättre markstruktur.
– Kolet har också en stor vattenbindande effekt som håller fukten längre kvar i marken, förklarar Tage Eriksson.
Stor miljöfördel inom jordbruket
Det finns både laddat och oladdat biokol. Det oladdade biokolet passar enligt Eriksson väldigt bra som tillsats vid spridning av flytgödsel.
Om biokolet blandas i flytgödseltanken suger det upp både fosfor och kväve som sedan tas upp av marken under en längre period jämfört med enbart flytgödsel. Samtidigt minskar risken för urlakning av näringsämnen.
– Biokolets miljöförbättrande effekt passar speciellt vid gödsling nära vattentäkter och på hösten utanför växtperioden, påpekar Eriksson.
Han ser biokolet som en miljömässigt väldigt stor fördel inom jordbruket.
Vilken efterfrågan det blir på åländskt biokol är det ändå svårt att förutspå innan man ens vet det exakta priset. Men Jesper Svanfelt tror att det åländska biokolet ska kunna produceras billigare än dagens marknadspriser och ser till och med biokolet som en framtida åländsk exportprodukt.
– Mycket beror på vad enskilda markägare tycker att det är värt för dem att satsa på jordförbättring och bättre markstruktur. Men för företagets del tror jag att just biokolet är den försäljningsprodukt som kan göra anläggningen ekonomiskt självbärande, säger Svanfelt.