Åtta år har den nu 34-årige Volodymyr Maidannik liksom hundratals andra ukrainare hjälpt åländska äppelodlare att få fina skördar. Och trots krigets fasor med bombningar och många civila dödsoffer i hans hemland är han den här veckan extra glad. Hans fru och åttaåriga dotter lyckades nämligen för bara några dagar sedan komma över gränsen till Polen och sedan återförenas med familjefadern på demilitariserade Åland, som ibland kallas Fredens öar.
– Vi kommer att vinna, säger han med glädje och stor övertygelse.
Samtidigt är Volodymyr ändå orolig för hur kriget mot den ryska invasionsstyrkan ska utvecklas och bekymrar sig för att landets jordbruk kan hamna helt för fäfot om det i vår inte går att så i det som kallas Europas kornbod och också är en viktig producent av oljeväxter.
Naturligtvis är han dessutom rädd för hur det ska sluta för alla vänner och inte minst föräldrarna som valt att stanna kvar i landet. Pappan är 64 år och skulle också han haft möjlighet att fly från kriget, men i stället valde att stanna och vara med i hemvärnet.
Volodymyr vill inte spekulera i hur kriget slutar, men i mobilen visar han videofilmer hur vanliga människor praktiskt taget med sina bara händer får stopp på ryska tankvagnar genom att ställa sig rakt framför dem.
Ukrainas flagga på rysk tankvagn
En annan film visar hur en ukrainare hoppar upp på en stridsvagn och börjar vifta med en stor ukrainsk flagga.
– Problemet är att man inte kan lita på ryssar. De har en helt annan mentalitet än oss ukrainare, säger Volodymyr och syftar då framför allt på den sovjetinfluerade maktelit som tidigare härskade i landet.
Många av de cirka 15 miljoner etniska ryssar som nu bor i Ukraina vill däremot också att Ukraina ska vara självständigt och fortsätta utvecklingen mot västerländsk demokrati.
Den saken har förvånat den ryska makteliten, som även bombat bostadsområden med ryssar, som invasionsmakten enligt egen utsago kommit för att rädda.
På frågan vad vi ålänningar och finländare bäst kan göra för att hjälpa Ukraina har han ett tydligt svar:
– Ge mat och kläder och skicka pengar! Man kan lita på den nuvarande ukrainska statsledningen.
Åländska Ams beviljar längre arbetstillstånd
I de åländska äppelodlingarna har det jobbat många tiotal ukrainare och kanske till och med över hundra. Belinda Magnusson som är biträdande myndighetschef på Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet Ams berättar att myndigheten för säsongen 2020–2021 beviljade sex månaders arbetstillstånd för 45 ukrainare.
– Ungefär hälften var nya tillstånd och lika många fick sina tillstånd förlängda, säger hon.
De kortare tre månaders arbetstillstånden för personal under den mest intensiva plocknings- och sorteringstiden beviljas däremot också för Ålands del av finländska Migrationsverket Migri. Där kan det mycket väl handla om minst lika många ukrainare.
Behövs erfaret folk
Det finns arbetare från Ukraina som haft mer eller mindre heltidsjobb på Åland under flera år. Ofta har de då värvat släktingar eller bekanta till Åland. Därför har flera odlare de senaste åren haft säsongspersonal nästan enbart från Ukraina, Lettland eller andra östeuropeiska länder.
Exempelvis Harry Söderberg som odlar bär i växthus, tunnel och på friland hade redan i år fått Migris arbetstillstånd för fem personer från Ukraina när Rysslands anfallskrig förändrade läget.
– En kvinna är redan här på Åland med sin son, men två andra har meddelat att de på grund av kriget inte kommer och ytterligare en har ännu inte gett besked, berättar Söderberg.
Han räknar ändå med att klara årets säsong med hjälp av ukrainska flyktingar, som numera fritt kan komma in i landet och även får arbeta utan särskilt tillstånd.
Men Söderberg som behöver åtta–tio anställda under den mest intensiva plockningssäsongen påpekar att det inte är bra om alltför många som jobbar är helt nya.
– Det är stabilt om minst hälften av plockarna har jobbat hos oss förr.
Behövs bostäder och annan hjälp
Också äppelodlaren Simon Lindblom i Finström Torrbolstad konstaterar att det säkert går att få tag på arbetskraft, men påpekar samtidigt att det blir problem om alltför många är nya i jobbet. På äppelodlingar med arbetsplattformar och andra maskiner behövs dessutom både kvinnor och män.
Ålands frukt- och bärodlarföreninges förra ordförande Yngve Österlund i Geta betonar liksom andra odlare att kriget i Ukraina framför allt är bekymmersamt ur ett mänskligt perspektiv.
Många har lovat anställda som redan finns på Åland att de också får ta hit familjemedlemmar, släktingar och bekanta.
– Vi ordnar nog bostäder även om det inte finns jobb för alla. Dessutom räknar vi förstås med att också landskapet, kommunerna och församlingarna är på tårna för att hjälpa flyktingarna. Det handlar ju om människor som anländer helt tomhänta utan att ha någonting med sig, påpekar Österlund.
Änglagård för krigsflyktingar
Behovet av hjälp även för andra människor än enbart säsongsarbetare betonas också av Petra Sundin, som driver Änglagårds äppelodling i Finström Grelsby. Hon behöver som mest femton anställda för plockning och sortering och i fjol var alla från Ukraina.
– De som jobbat här över vintern har förstås varit väldigt skärrade och oroliga och jag lovade tidigt att de får ta hit sina familjemedlemmar och släktingar så fort det blir oroligt i landet, säger Petra Sundin.
