Hur tolkar ni om ett djur är smutsigt? Varför måste inspektioner göras oanmälda? Frågorna på stödinformation till husdjursgårdar var många när tillsynsveterinär Nanna Lindqvist redogjorde för hur hon och hennes kolleger utför djurskyddsgranskningar.
– Det har verkligen funnits en beställning på det här. ÖSP har i ett par år fört dialog med tillsynsmyndigheterna och jag tycker det är bra att de är här och berättar om sitt arbete. Vi tjänar alla på dialog och bättre förståelse, säger Niclas Sjöskog, viceordförande för ÖSP.
Mellersta Österbottens miljöhälsovård och tillsynsveterinär Nanna Lindqvist medverkade i det nya tillfället stödinformation till husdjursgårdar som ordnats de senaste veckorna. Ett mycket välkommet besök av en myndighet som från producenthåll fått mycket kritik de senaste åren.
De uppgifter som berör husdjursproducenterna är veterinärvården och inspektion på basen av misstanke och enligt tillsynsplan. Det är just problem kring dem som i vissa fall uppstått som LF tidigare har rapporterat om ett flertal gånger.
Svarade förtjänstfullt på frågor
Nanna Lindqvist förtjänar ett stort beröm för sitt bidrag. På ett föredömligt berättade hon om verksamheten och svarade på varje fråga som de omkring 130 deltagarna på Optima Lannäslund ställde.
Som exempelvis frågan varför granskningar måste göras oanmälda – något som ÖSP har kritiserat.
– Att vi tillsynsveterinärer dyker upp oanmälda beror på anvisningar från EU. Det är inte i våra händer, utan lagen förutsätter att vi ska göra på det viset. Vi gör som vår arbetsgivare vill att vi ska göra, förklarar Lindqvist.
Flera av deltagarna vid tillfället på Optima Lannäslund motsatte sig dock påståendet om att granskningar måste utföras oanmälda.
– Men en första granskning som är misstankebaserad måste göras oanmäld. Däremot har vi ringt på förhand om det är fråga om en uppföljningsinspektion. Det är smidigare om producenten är hemma när vi kommer. Ibland tvingas vi vända om i sådana fall att ingen är hemma och det är inte heller bra för oss, konstaterar hon.
Stödpersoner positivt
ÖSP har i flera år erbjudit stödpersoner vid granskningar som tjänst. Det vill säga personer som kan snabbt komma ut och närvara i samband med inspektion. Pauliina Holmqvist undrade hur tillsynsmyndigheten ser på stödpersoner.
– Personligen ser jag stödpersoner som positivt för det är oftast bra för producenten och för oss. Det är bättre med samarbete, säger Lindqvist.
Hon berättade också om de vanligaste felen som uppdagas i samband med inspektioner. De vanligaste är att djuren är smutsiga, brister i djurens dagliga skötsel såsom utfodring och vattning, bristfällig, försenad eller felaktig vård av sjuka djur.
Lindqvist fick många frågor om smutsiga djur. Enligt henne följer man Livsmedelsverkets anvisningar som är hundra sidor lång. Ett litet problem är att det i anvisningarna finns enbart fem bilder.
– Så det finns egentligen inga klara regler och ni gör alltså tolkningar, frågar en producent i salen.
Vill ha fler bilder att tolka
Lindqvist konstaterade att det handlar om tolkningar och hon skulle gärna ha fler bilder att utgå ifrån i anvisningarna.
– I anvisningarna finns fem bilder på djur med olika typer av smuts. Utifrån det är det svårt att få en enhetlig bild och vi skulle gärna se att det fanns fler bilder. Men därför är vi också två veterinärer som granskar, svarar hon.
Lindqvist fick besvara frågor om allt från spaltliggande kor till antalet dricksplatser och farliga konstruktioner. Det kom också förfrågningar om tillsynsveterinärerna efter en inspektion kan lämna en liten rapport direkt på plats.
– Vi skulle kanske kunna skriva några franska streck, men ert rättsskydd skulle kunna bli lidande. Det är bättre och vi i lugn och ro får göra utvärderingen på kontoret. Vi tar också hjälp av bilder och där kan vi se något som kommer fram först då som vi inte märkte på granskningen. Därför kan vi inte skriva en fullständig rapport direkt på gården. Jag vill också poängtera att vi inte manipulerar några bilder, säger hon.
Om det vid djurskyddsinspektionen upptäcks brister och försummelser gällande djurskötsel eller miljö, ger myndigheten anvisningar och råd för hur bristerna ska åtgärdas.
– Bristerna ska åtgärdas inom utsatt tid efter vilket myndigheten gör en ny inspektion. Alternativt kan djurhållaren meddela myndigheten på något annat sätt att bristerna har blivit åtgärdade inom utsatt tid. Om djurhållaren inte åtgärder bristerna, måste myndigheten vid behov använda vite eller tvångsåtgärder för att förbättra djurens förhållanden.
90 procent utan problem
Lindqvist betonar att inspektioner som hennes myndighet utför till 90 procent går bra. Det är endast cirka 10 procent där verksamheten strider mot djurskyddslagen. Gör den det görs en inspektionsberättelse, ett hörande och därefter beslut.
– Är den granskade missnöjd med beslutet, som kan leda till förvaltningstvång, går det att besvära sig till förvaltningsdomstolen. Den möjligheten finns alltid. Men i de flesta fall är allt i ordning och då är ärendet slutbehandlat, förklarar hon.
Den lokala miljöhälsovården har också ett samarbete med Regionförvaltningsverket, RFV. RFV kan vid behov ge bestämmelse om inspektion eller provtagning. Länsveterinärerna gör också tvärvillkorsgranskningar och ger vid försummelse sanktionsförslag till NTM-centralen som fattar det slutliga beslutet i ärendet.
Sjöskog var mycket nöjd med tillfället.
– Jag tror att vi producenter fick en bättre bild av deras vardag och tillsynsmyndigheten fick en inblick i de frågor vi tampas med. Just utmaningar och problem i samband med tillsynsgranskningar är något som har skapat mycket ilska och rädsla i producentledet. Så ska det inte vara och vi kan bara hoppas att den här träffen bidrar till att situationen blir bättre, säger Niclas Sjöskog, viceordförande för ÖSP.
RVF var också på plats på informationstillfället där också bland annat Proagria ÖSL berättade om möjligheterna inom Råd2020. Alla presentationer finns öppet tillgängliga på ÖSP:s webbplats.
