Ansökningarna till YA:s skogsmaskinförarutbildning har ökat för andra året i rad. Antalet studieplatser har inte räckt till för alla. Också lantbruksutbildningen har haft ett uppsving, säger utbildningschef Anders Grannas.
Yrkesakademin i Österbotten utbildar skogsmaskinsförare med maximal kapacitet i början av 2024. Den breda och mångsidiga utbildningen är ett alternativ som lockar och tilltalar många ungdomar.
– För andra året i rad har vi fått in väldigt många ansökningar. Årligen har 25-26 visat intresse, medan antalet studieplatser är 20. Alla sökande har inte rymts med, säger Anders Grannas, utbilningschef för Naturbruk på YA.
– Vid sidan av skogsarbete ger skogsmaskinsförarutbildningen framför allt en bred kompetens för hantering av olika tunga maskiner inklusive grävmaskiner. Det finns dessutom goda förutsättningar att bygga på med en skogsbruksingenjörsutbildning på Yrkeshögskolan Novia i Raseborg.
– Överlag är efterfrågan på kunnig arbetskraft stor inom den nationella skogsbranschen för närvarande. Dessutom har olika relaterade industrier fint flyt. Bland annat är en stor kartongfabrik under planering i Sydösterbotten, säger Grannas.
Grannas räknar i samma veva upp en rad nyheter som är aktuella för skogsmaskinsförarutbildningen.
– Ifjol investerades i en ny Ponsse skogsmaskinssimulator. Vi har även hyrt in en extra skotare för undervisningsbruk. Ytterligare en skogsmaskinssimulator finns med på årets anskaffningslista.
– Skogsmaskinssimulatorerna är viktiga studieverktyg. Studerandena tillbringar mycket tid framför skärmen innan de börjar med lastning, lossning och kranhantering på riktigt med riktiga maskiner. Olika positiva effekter är bland annat förbättrad kvalitet på avverkning och skotning, ökad säkerhet och minskat slitage på skogsmaskiner, tillägger Grannas.
Förkunskaper krävs inte för att idka lantbruksstudier
Också YA:s lantbruksutbildning har kännetecknats av ett uppsving och ett ökat antal ansökningar på senare tid.
Anders Grannas beskriver utbildningen som allmänt mångsidig och som en god språngbräda för de studerande som vill studera vidare till agrolog efter den treåriga landsbygdsföretagarutbildningen. Till exempel vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg.
– Det krävs inte heller förkunskaper för att söka till den här utbildningen. Studerandena behöver inte heller nödvändigtvis ha en egen gård att falla tillbaka på. Man kan också lära sig köra och serva tunga maskiner såsom traktorer, grävmaskiner och andra entreprenadmaskiner.
– De lantbruksstuderande som inte kommer från jordbrukssläkter kan skapa sig yrkeskarriärer som företagare inom maskinentrepenad eller inom lantbruks- eller jordbyggnadsbranschen. De kan också arbeta på gårdar eller industrier, säger Grannas.
– Dessutom är ekonomi och företagande viktiga studiedelar som är väl inbakade i utbildningen.
Nya inslag i lantbruksutbildningen under 2024 är fokuseringar på sockerbets-, kummin- och ärtodling på skollägenhetens marker, tillägger Grannas.
Trädgårdsmästarexamen är ett annat utbildningsalternativ inom YA:s naturbruksavdelning. Olika kompetensområden är trädgårdsproduktion, blomster- och trädgårdshandel och grönområden.
– Största delen av studerandena är vuxna och utbildningen ordnas i nära samarbete med näringslivet. Typiska arbetsgivare är affärer och handelskedjor, odlare samt församlingar, kommuner och andra offentliga samfund, säger Grannas.
Lantbruksutbildningen har gett mersmak
Isac Asp, hemma från Svarvar i södra Malax, är tredje årets studerande på YA:s landsbygdsföretagarlinje.
– Utbildningen är mycket bred och bra. Vi får lära oss saker och ting från grunden. Man behöver inte nödvändigtvis ha någon egen gård att utgå ifrån.
– Uppläggen i studierna är varierande. När det gäller växtodling ges vi först teoretiska kunskaper i klassrummen innan vi beger oss ut på åkrar och fält. I fråga om maskinservice utför vi inledningsvis praktiska servicearbeten i maskinhallen. Därefter fortsätter och diskuterar vi i klassrummen innan vi återvänder till hallmiljön, säger Asp.
Mellan april och oktober 2023 tillbringade Asp ett halvår på en mjölk- och grisgård i Västerås, Sverige. Han är nöjd med de erfarenheter som utlandspraktiken har gett honom.
– Vissa skillnader finns det mellan lantbrukskulturerna i Finland och Sverige. Enheterna i Sverige är ofta större. Ofta är man mera noggranna i arbetet och även mera flitiga på att rengöra maskiner.
Isac Asp ämnar avlägga landsbygdsföretagarexamen i vår. Först väntar en avslutande praktikperiod på en mjölkgård i Kronoby.
– Jag planerar att studera vidare till agrolog i Seinäjoki ifall jag får en studieplats där. I så fall skulle jag kunna förbättra min finska. Ett annat alternativ är Yrkeshögskolan Novias agrologutbildning i Raseborg.
– Jag siktar på att etablera mig som jordbrukare. Jag är uppvuxen på en spannmålsgård. Om förutsättningar finns kommer jag även att satsa på djurhushållning framöver, säger Isac Asp.