Inför odlingsåret 2022-2023 är efterfrågan på oljeväxter och spannmål av god kvalitet hög på den inhemska marknaden. På global nivå har krympande slutlager drivit upp spannmålspriser under det senaste åren. Samtidigt finns det flera aktuella riskfaktorer att beakta i fortsättning.
Satsningar på oljeväxtproduktion kunde vara ett givande alternativ för många inhemska jordbrukare. Detta budskap förmedlades under Viljeilijän Avena Berners webbinarium, eller enligt företagets egen version ”vabinarium”, i början av februari.
– Oljeväxter kännetecknas bland annat av mångsidig växtföljd, bra förfruktsvärde och god lönsamhet. Dessutom kan den maskinpark som används för övriga spannmålssorter begagnas inom produktionen, sade Johan Andberg från Avena Nordic Grain.
– Finland importerar framför allt stora mängder raps. Det finns absolut behov av ökad oljeväxtodling i landet.
Bland annat är behovet av utsäde per hektar relativt litet när man odlar de här grödorna. Rybsen fordrar dessutom mindre kvävegödsling jämfört med till exempel vete, betonade Andberg.
Minskande lager
Överlag har de internationella oljeväxtskördarna varit sämre både i Europa och Kanada under det gångna odlingsåret. Sammantaget har de globala slutlagren av oljeväxter minskat. I dagsläget skulle mängderna räcka för 60 dagars konsumtion. För några år sedan var siffran 84.
– Palmoljeproduktion är en verksamhet som har avtagit betydligt ute i världen, främst på grund av brist på arbetskraft under coronakrisen. Samtidigt har råoljepriserna stigit betydligt. Den minskade produktionen av palmolja har lett till klara prishöjningar, exemplifierade Andberg.
Andberg tillade att prisstegringar på oljeväxter är att vänta till hösten 2022 och att producenterna därtill har möjlighet att teckna kontrakt om prissättningen i flera etapper.
Andrea Landers från Avena Nordic Grain meddelade i sin tur att oljepresseriet i Kyrkslätt har invigt en mera miljövänlig och mera utsläppsfattig bioenergianläggning i höstas samt även tagit i bruk ett nytt packeri.
Landers presenterade också presseriets senaste produktinnovation: rybsfrömjöl som används för framställning av till exempel bröd, snacks, chips och flingor.
Via Rapsi-appen, som med fördel kan laddas ner i moderna mobiltelefoner, kan oljeväxtproducenter dessutom effektivt tillägna sig olika typer av matnyttig fakta – allt från skadeinsektssituationer i fälten till aktuell pris- och marknadsinformation för oljeväxtgrödor.
Ukrainakrisen påverkar
Den internationella spannmålsmarknaden påverkas av en rad olika omständigheter. Under det senaste året har priserna på olika grödor varierat ovanligt mycket.
Johan Andberg listade några centrala påverkare i sammanhanget: kraftiga väderfenomen, coronakrisens inverkan, hotet om krig i Ukraina, räntehöjningar i USA och ryska exportavgifter och kraftiga och snabba reaktioner på råvarubörsen.
De globala slutlagren för vete och foderspannmål har reducerats en del under fjolåret. Kapaciteten har fallit från 145 till 130 respektive 86 till 80 dagars konsumtion om dessa produktioner skulle upphöra helt och hållet.
– Exempelvis väntades det goda men kvalitativt sämre veteskördar i Australien ifjol. Detta drev upp priserna. Sedan besannades inte farhågorna och detta ledde till att priserna per ton sjönk med 50 euro på ett par veckor.
– Utvecklingen av relationen mellan Ryssland och Ukraina har starka effekter på den internationella vetemarknaden. Dessa två länder står ensamma för cirka 30 procent av veteproduktionen i världen, sade Andberg.
Hög efterfrågan på dyrare havre
Efterfrågan på inhemsk exporthavre är större än utbudet som bäst. Havreskördarna i Finland och Sverige samt även Nordamerika var sämre ifjol vilket har resulterat i prishöjningar på havre.
– Aktörer i Mellaneuropa har handlat havre från Storbritannien i högre grad. Fjolårsskördarna var mera lyckade i den brittiska världen.
– Samtidigt har konsumtionen av havre ökat i Finland, framför allt på grund av industriella investeringar, tillade Andberg.
På kornsidan har exportpriserna höjts med 15-20 procent. Priset är särskilt högt på maltkorn som är klassat som bristvara just nu.
– Överlag har den senaste kornskörden inom EU varit ganska normal. Lagersituationen varierar dock mellan olika regioner. Till exempel börjar de baltiska länderna vara ganska tömda på exportkorn för närvarande, sade Johan Andberg.
I praktiken finns det en rad stora frågetecken att beakta inför kommande spannmålsskördar.
– Hur kommer väderleken att te sig? Blir det mycket extremväder och torka framöver? Fortsättningen på covid-19-krisen och spänningarna mellan Ryssland och Ukraina är andra tungt vägande faktorer, sade Andberg.