Bondebåtens föreläsningar förra veckan bjöd på ett brett och mångsidigt informationshav. Forskaren Peter Österberg manar till allmänt kritiskt tänkande i ett klimatfixerat tidevarv. Anne Antman föreläste om det regenerativa jordbrukets möjligheter i en tid av nya miljö- och lönsamhetsutmaningar.
Konferensrummet var så gott som fullsatt när forskaren, filosofie doktor Peter Österberg var först ut i Bondebåtens föreläsningskavalkad på fredagsmorgonen. ”Den positiva storyn om lantbruket” var titeln på föredraget.
Österberg, knuten till Helsingfors universitet, har skrivit en 75 sidor lång rapport om det finländska jordbrukets framtidsutsikter ur ett rationellt entreprenörmässigt perspektiv. Österberg har doktorerat i psykologi och tacklar också det hela ur psykologisk synvinkel.
– Jag har i samband med rapportskrivandet hört 14 experter från olika områden. Det handlar om allt från biokemi och luftföroreningar till mejeriverksamhet, antropologi och medicin. Några centrala slutsatser om Finlands jordbruk är att den producerade maten är den renaste och säkraste i världen. Djurhushållningen är bra även om det alltid finns plats för förbättringar. Jordbruket är också klimatneutralt. Man ska komma ihåg att Finlands andel av de globala växthusgasutsläppen är 0,1 procent. Det inhemska jordbrukets andel av Finlands utsläpp uppgår till 12 procent.
– Men, det finländska jordbruket är tyvärr uselt på att marknadsföra sig. Här finns det helt klart behov av klara förbättringar, poängterar Österberg.
Ökat kritiskt tänkande behövs
Vidare rekommenderar Peter Österberg jordbrukarna att vara allmänt kritiska i sitt tänkande.
– Jordbruket störs av desinformation och ofta är det lättast att bli fixerad vid det negativa. Det gäller därför att vara vaksam och misstänksam och sträva efter att utgå från många olika källor i informationshanteringen, framhåller Österberg.
Österberg passade också på att rikta syrlig kritik mot några radikala och enligt honom direkt missvisande påståenden som har gjorts i den egna universitetsvärlden.
– Till exempel hävdade en kollega i Helsingfors på fullt allvar att det inhemska jordbruket förorsakar mera koldioxidutsläpp än hela transportsektorn. Det är rent nonsens. Påståendet blev senare raderat ur texten efter att jag hade framfört kritik, säger Österberg.
Dålig vattenhushållning och markpackning problem
Anne Antman från Baltic Sea Actiongroup föreläste om det regenerativa, kolinlagrande jordbrukets möjligheter i en tid av nya miljö- och lönsamhetsutmaningar.
Det handlar om satsningar på åkermiljöer med levande rotsystem året runt, integrering av husdjur i odlingar och maximering av odlingsgrödors diversitet.
Att gödsla balanserat, dra nytta av betande djur, använda organisk gödsel och anamma biologisk kvävefixering är likaså viktigt. En funktionell mångfald av grödor bidrar till att öka gårdens lönsamhet och ekonomiska tillväxt.
– Om vattenhushållningen och täckdikningen är i gott skick fungerar kalkningen och gödslingen bättre. Dålig dränering kan bidra till minska skördar upp till 60 procent och försvårar dessutom odling av mera krävande grödor.
– Markpackning kan minska skördar med 30-50 procent. Det lönar sig bland annat att se över däcktrycken i arbetsmaskiner och göra djupluckringar. Växter med djupa och kraftiga rotsystem förbättrar markstrukturen, säger Antman.
Att gå in för regenerativ odling behöver inte alltid betyda stora och dyra investeringar. Jordbrukarna ska i sammanhanget agera som detektiver som bedömer markstrukturer och vattenhushållningar.
– Vid korrigering av markpackning kan återbetalningstiden ändå vara 8-11 år på grund av växtodlingars relativt dåliga lönsamhet, tillägger Antman.
Information om stöd av energiinvesteringar
Peter Björkmark från NTM-centralen i Österbotten redogjorde för kommande investeringsstöd inom jordbruket inför CAP-perioden 2023. Ändringarna av lagen för strukturstöd till jordbruket är än så länge i utlåtandestadiet och inga detaljerade förordningar har kommit på utlåtande ännu, men från den godkända CAP-planen får man en del info.
Apropå energiinvesteringar ska jordbrukare kunna ansöka om stöd för projekt som anknyter till energiproduktion, energisparande eller förbättrande av energieffektivitet. För energiinvesteringar, t.ex. solenergisatsningar, kan stöd från 40 procent erhållas. Motsvarande stödnivå för biogasanläggningar är från 50 procent.
– Ifall solpaneler kommer ifråga ska jordbrukets årliga elförbrukning uppges. Det behövs även en bekräftelse från det lokala elnätsbolaget att solpanelerna får anslutas till nätet. Några krav på affärs- eller ekonomiplaner anges inte i CAP-planen beträffande energiinvesteringar.
Vidare kan stöd på upp till 40 procent beviljas för investeringar för miljöns tillstånd och hållbar produktion, inklusive dikningsinvesteringar och investeringar i ny teknologi samt investeringar i djurens välbefinnande och biosäkerhet.
För nybyggande, utveckling eller renovering av anläggningar inom jordbruket kan stöd på 25-35 procent erhållas. En tilläggsandel på 10 procent kan beviljas till unga jordbrukare under 40 år. Dessa ska ha varit verksamma inom branschen i högst sju år.
– Stödtaket för investeringsstöd är 1,5 miljoner euro på tre skatteår. Stöd kan beviljas för byggprojekt om stödet är över 7.000 euro. För övriga åtgärder ska stödet vara över 3.000 euro.
Stöd kan också fortsättningsvis beviljas till sammanslutningar av lantbruksföretag.
– Nytt för nästa år är att det är tillåtet att på egen risk påbörja ett projekt efter att ansökan har inlämnats. Möjligheten att ansöka investeringsstöd öppnas på våren, men tidtabellen klarnar senare.