Den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har gett sitt uttalade om EU:s förslag om den kommande gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Representant för MTK och SLC i kommittén är direktör Simo Tiainen från MTK.
Enligt Tiainen motsvarar EESK:s uttalande långt de finländska lantbruksorganisationernas åsikter om CAP-förslaget.
– EESK försvarar starkt EU:s gemensamma jordbrukspolitik som baserar sig på den europeiska jordbruksmodellen, men understöder också kommissionens förslag att ge varje medlemsland större befogenhet att verkställa CAP, säger Tiainen.
EESK understryker att CAP måste stöda ett produktionssätt som är både ekonomiskt och miljömässigt hållbart.
– Det betyder också att jordbrukets konkurrenskraft ska tryggas. En modernisering och förenkling av den nuvarande politiken är nödvändig.
Tiainen påpekar att förenklingen måste märkas på gårdsnivå, men att det nuvarande förslaget riskerar leda till det motsatta.
Många utmaningar
CAP måste kunna svara på nya klimat- och miljöutmaningar. Samtidigt måste ett livskraftigt jordbruk kunna utövas i hela Europa.
EESK försvarar starkt CAP:s finansiering och accepterar inte de budgetnedskärningar som kommissionen föreslår, säger Tiainen. Redan tidigare har EESK tagit ställning för att budgeten ska vara 1,3 procent av medlemsländernas BNP. Även Europaparlamentet har en liknande inställning.
I rapporten understöder EESK förslaget att rikta 40 procent av CAP-medlen till åtgärder mot klimatförändringen, men klarare definitioner behövs om vad dessa åtgärder skulle innefatta.
Stödsystemet måste också i fortsättningen basera sig på en modell med två pelare.
– Stöden i första pelaren måste i fortsättningen riktas endast till aktiva jordbrukare, och EU måste definiera kriterierna klart och objektivt. Unga jordbrukare måste få tillräckligt stöd och särskilda åtgärder bör utvecklas för att främja generationsväxlingar på gårdarna.
I sina slutsatser framhäver EESK betydelsen av pelare II speciellt för sårbara områden och sektorer. Nedskärningar i pelare II kan därmed inte accepteras.
Alla åtgärder som berör balansering eller omfördelning av stöd bör basera sig på objektiva kriterier, och åtgärderna får inte hota möjligheten till ett livskraftigt jordbruk. Åtgärderna får inte heller snedvrida konkurrensen mellan gårdar eller områden.
Stödtaket stort samtalsämne
De ämnen som väckte störst debatt inom EESK var frågan om elimineringen av stödskillnader mellan EU-länder samt förslagen på ett övre stödtak. I slutskedet försökte också miljöorganisationerna få in stora ändringar i rapporten.
– Den irländska föredraganden var slutligen mycket strikt gällande stödtaket och lyckades skickligt debattera fram ett upplägg där många av de föreslagna ändringarna föll i röstningsskedet.
Enligt Tiainen understöder EESK ett stödtak som placeras på rättvis och tillräckligt hög nivå för den enskilda jordbrukaren. När stödtaket definieras måste olika företagsformer och antalet anställda beaktas.
Yttrandet kommer nu att skickas till övriga EU-institutioner för kännedom. EU-parlamentet kommer med sitt utlåtande i slutet av året.