I ett sockerbetsfält i Helsingby, Korsholm har pälsfarmaren Markus Sjöholm och sockerbetsodlaren Christian Hoijar etablerat tre försöksrutor under årets odlingssäsong. I slutet av september var Sjöholm på plats för att samla in prover som ska analyseras på universitetsnivå.
I soligt och riktigt ypperligt höstväder tillbringade Markus Sjöholm några eftermiddagstimmar på Christian och Martin Hoijars sockerbetsfält i Mussmo, Helsingby i måndags.
– Vi anlade tre försöksrutor i fältet direkt efter sådden i våras. Nu blir det intressant att granska och jämföra resultaten från de olika rutorna.
I den första rutan har man tillsatt rävgödsel samt Yara-gödsel. Marken i den andra rutan är i sin tur matad med komposterad rävgödsel blandat med biokol. I den tredje försöksrutan är det enbart Yara-gödsel som gäller.
– Det är framför allt den komposterade rävgödsel- och biokolblandningen som är intressant i sammanhanget. Biokolets andel är tio procent och till dess egenskaper hör bland annat kapacitet att binda fukt i marken effektivt. Blandningen är för övrigt tillverkad av Himangoföretaget BiHii.
Både betor och jord analyseras
Avsikten med försöken är att bryta ny kunskapsmässig mark genom att utreda rävgödselns och kompostblandningens inverkan på odlingsjordar och deras allmänna bördighet.
– Jag samlar in fem säckar med sockerbetor per försöksruta idag. Själva sockerbetorna från försöksrutorna ska skickas till Säkylä för analyser i Sucros regi. Jordproverna riktas till centralen för sockerbetsforskning, men undersökningarna genomförs av Helsingfors universitet.
– Sockerbetsodlare och övriga producenter inom jordbruket är i gemen mycket intresserade av att öka fosforhalten på sina växtodlingar, tillägger Sjöholm, som också hoppas att det aktuella projektet får någon slags uppföljning och fortsättning framöver.
Markus Sjöholm, mest känd som nybliven ordförande för Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening, har själv en konkret anknytning till sockerbetsbranschen.
– Jag har inte erfarenhet av att producera sockerbetor på egen hand. Men innan jag styrde in på pälsfarmningen har jag hunnit arbeta flera år på centralen för sockerbetsforskning i Åbo, säger Sjöholm som är agrolog till utbildningen.
Sjöholm representerar också fröförädlingsföretaget Strube i Finland. Deras sockerbetssort Sigurd odlas i försöksrutorna i Helsingby.
Sjöholm ser positivt på uppsvinget och den nuvarande gynnsamma utvecklingen inom den svenskösterbottniska sockerbetsodlingen. Överlag är suget efter fler producenter starkt inom den inhemska sockerindustrin för närvarande.
– Att Christian Hoijar kan erbjuda entreprenad- och skördearbeten med sina nya upptagningsmaskiner är av stor betydelse i Österbotten. Ett branschmöte som hölls i Sydösterbotten tidigare i år samlade ett 30-tal österbottniska producenter, säger Sjöholm.
Ser ganska bra ut i sockerbetsfälten i höst
Den sista måndagen i september var den första egentliga skördedagen för sockerbetsodlaren Christian Hoijar som har några intensiva arbetsveckor framför sig.
– Ifjol avslutade vi skördearbetet den 23 oktober, säger han.
– Vi skördar på en sammanlagd odlingsareal på 400 hektar som bäst. I år har vi utökat de egna ytorna med 30 hektar och därmed odlar vi sockerbetor på totalt 140 hektar.
– Det ser ganska bra ut i fälten för närvarande. Men jag tror att det kan vara svårt att nå upp till de senaste medelskördarna på 50 ton per hektar. Vi har två toppsäsonger bakom oss.
– De torra sommarveckorna har förstås varit en utmaning i år. Sockerbetans styrka är dock att grödan tål torka förhållandevis väl, säger Hoijar.
Hoijars företag har nyligen anskaffat en andra holländsk upptagningsmaskin av märket Vervaet. Maskinerna effektiverar skördearbetet betydligt och stärker samtidigt företagets roll inom entreprenadvärlden.
– Hittills har vi klarat av att underhålla och fixa upptagningsmaskinerna själva. Vid behov kan vi få service i södra Finland, säger Hoijar.
Hur ser du på Markus Sjöholms försöksprojekt i ditt fält?
– Med blotta ögat har det dock varit svårt att se några skillnader när jag har observerat de här försöksrutorna under säsongens gång. Provanalyserna utvisar om det hela har gett resultat, säger Christian Hoijar.