SLC Nylands styrelse behandlade på sitt distansmöte på tisdagen förslaget till nya stadgar för förbundet. Huvudpunkterna i förslaget är att gå in för officiellt namnbyte till SLC Nyland och att ha ett fullmäktige och en styrelse i stället för nuvarande styrelse och arbetsutskott.
Fullmäktige ska enligt förslaget sammanträda till vår- och höstmöte, medan det blir bara ett föreningsmöte, som hålls på hösten. Dit är alla medlemmar välkomna att delta, men på samma sätt som nu har bara lokalavdelningarnas ombud rösträtt.
Styrelsen beslöt att föra stadgeförslaget till vårmötet för första behandling. Vårmötet föreslås hållas 9.4 med deltagande i huvudsak på distans enligt hur coronaläget nu ser. Tanken är att de nya stadgarna kunde träda i kraft från ingången av år 2022. Om så sker skulle då årets vårmöte bli förbundets sista vårmöte.
Schablonmässigt stödsystem eller många valmöjligheter?
Förbundsordförande Thomas Antas redogjorde på mötet kort för beredningen av jordbruksstöden och CAP 27 under nästa programperiod. Han konstaterade att stödnivån bibehålls, men kravnivån höjs. Hur mycket valmöjligheter som skall ingå är en öppen fråga, likaså gällande kommande miljöersättningsprogram.
– Vill vi ha ett så enkelt och schablonmässigt stödsystem som möjligt eller skall vi ha ett system som har många valmöjligheter för att kunna anpassa åtgärderna möjligast väl på gårdsnivå? frågade Antas.
Han efterlyste åsikter om dessa frågor. Vidare konstaterade förbundsordföranden att ekostödet är en utmaning då målsättningen om mera ekoproduktion kvarstår trots att marknaden inte drar.
I diskussion framhölls att målsättningarna för att öka ekoarealerna inte är i balans med efterfrågan på ekologiska produkter på marknaden. Ansågs att det är skäl att från SLC:s sida arbeta för att utvecklingen av ekoproduktionen följer marknaden.
Vidare diskuterades om kompensationsersättningen (LFA) kan användas för att rikta stöden till aktiv odling. Ansågs att man i stället för att återinföra skördekrav, som är förknippat med vissa utmaningar för övervakning, hellre kunde gå in för att betala högre kompensationsersättning för produktionsvallar än för miljövallar och trädesskiften. Det skulle sporra till aktiv odling.
Samtidigt påpekades att det är skäl att komma ihåg att vi inte behöver mer spannmålsareal. En ökad spannmålsareal kräver ökad export.
Skadeinsekter från skyddsområden
SLC:s skogsombudsman Viktor Harvio deltog i mötet. Han presenterade sig och skogsombudsmannens arbetsfält, samt aktuellt inom skogssektorn och marknadsläget.
I diskussionen togs upp insektangreppen i skogarna, speciellt i anslutning till skyddsområden och kringliggande ekonomiskogar. Den rättsliga aspekten där privata markägare förutsätts sköta sin skog och åtgärda insektangrepp, lyftes fram.
– Möjligheten till ersättningar för skogsägare som drabbas av att insektangrepp sprider sig från skyddsområden bör hållas framme, påpekade Kim Rosqvist från Pyttis.
Angreppen får nu fritt spridas. Granbarkborreangrepp kan bli mycket omfattande i framtiden. Det medför att gamla granskogar måste avverkas på stora områden, vilket knappast någon önskar.
Styrelsen godkände förbundets verksamhetsplan för 2021 samt utskott och representanter. Dessa hittas på SLC Nylands sidor på slc.fi.