Hyggesbranning
Hyggesbränning föreslås bli ett av de skogsvårdsarbeten som beviljas stöd. FOTO: Mathias Luther
Skogsbruk

Förslag till ett nytt
stödsystem för skogsbruket

Den arbetsgrupp som arbetat med incitamentssystemet överlämnade i fredags ett förslag till ett nytt incitamentssystem för skogsbruket till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. De största ändringarna gäller vård av plantbestånd och ungskog, vård av torvmarksskog samt skogsvägsnätet. Hyggesbränning kommer också att ingå i de vårdarbeten som beviljas stöd.

Syftet med incitamentsystemet för skogsbruket är att främja ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar vård och användning av privata skogar. I systemet föreslås följande typer av arbete: vård av plantbestånd och ungskog, vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog, skogsvägsnätet, miljöstöd, skogsnaturvård och hyggesbränning som ett nytt arbetsslag.

Utöver detta har arbetsgruppen utrett möjligheten att bevilja stöd för skogsföryngring i området med låg temperatursumma.

I nuläget bedöms det att det nya stödsystemet kan träda i kraft 2023 eller 2024.

De minimis-stöd ska lätta på byråkratin

Syftet med arbetsgruppens förslag är ett tydligare och administrativt lättare system än tidigare. Arbetsgruppen föreslår att stödet för vård av plantbestånd och ungskog ska beviljas i form av de minimis-stöd, det vill säga offentligt stöd av mindre betydelse, som under tre års tid kan beviljas sökanden till ett belopp av sammanlagt högst 200.000 euro.

I och med de minimis-stödet behövs det inte längre lämnas in någon ansökan innan vårdarbetet inleds. Detta minskar såväl markägarnas, aktörernas som skogscentralens arbetsbörda. Också ändringarna i stödvillkoren samt att i flera arbetsslag övergå från systemet med faktiska kostnader till ett system med kalkylbaserat hektarstöd minskar det administrativa arbetet.

Arbetsgruppen föreslår ändringar i stödnivån för vård av plantbestånd och ungskog som är densamma både för plantbestånd och för ungskog. För uppsamling av klenträd beviljas inte höjt stöd. Syftet med ändringen är att styra till skogsvård som sker i rätt tid.

Stöd för vård av torvmarksskog kan beviljas för att planera och anlägga vattenskyddskonstruktioner och vägar på dikesrenar. I fortsättningen ska inget stöd beviljas för dikesröjning.

Det som är nytt med skogsvägsnätet är att stödet kommer att beviljas väglaget. En förutsättning för att få stödet är att minst 30 procent av vägenheterna är i privata markägares ägo. Stöd kan även beviljas en markägare för ett renoveringsprojekt på gården.

Fokus på naturvården och klimatförändringen

Enligt minister Jari Leppä är det bra att förslaget uppmuntrar skogsägarna att sköta plantbestånd och ungskog i tid. Enligt Leppä beaktar förslaget väl förutsättningarna för naturvården och bekämpningen av klimatförändringen inom alla arbetsslag.

Målet med till exempel vården av plantbestånd och ungskog är att styra till rättidig skogsvård oberoende av skogsodlingsmetoden. Små områden kan dock lämnas i naturtillstånd.

Miljöstöd beviljas i första hand för livsmiljöer enligt 10 § i skogslagen samt för att trygga de närliggande livsmiljöerna. Stöd kan även beviljas för andra områden som är värdefulla med tanke på biologisk mångfald.

Här kan det handla om områden i enlighet med urvalskriterierna i programmet METSO: död ved som är värdefull för biologisk mångfald, skyddszoner för småvatten samt skogar för häckande rovfåglar, särskilt hökar.

Nytt är att även skogsägare kan få stöd för naturvårdsarbeten på gården.

Hyggesbränning främjar biologisk mångfald genom att skapa livsmiljöer som är lämpliga för organismer som är beroende av bränd ved. En förutsättning för detta är att man lämnar kvar sparträd i skogsavsnitt som ska förnyas och bränner dem.

Arbetsgruppen hade till uppgift att göra en preliminär utredning om incitamentssystemet för skogsbruket under Europeiska unionens följande budgetperiod. Utredningen är detaljerad och en egentlig regeringsproposition kan utarbetas utifrån den.

Beredningen av det nya stödsystemet fortsätter utifrån riktlinjerna i arbetsgruppens promemoria när EU:s regler om statligt stöd är klara. Det gällande KEMERA-stödsystemet fortsätter om det är nödvändigt till utgången av 2023.

I arbetsgruppen satt företrädare för jord- och skogsbruksministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, Koneyrittäjien liitto ry, MTK, METO-Skogsbranschens experter rf, Skogsindustrin rf, Sågindustrin rf, Finlands naturskyddsförbund, Finlands skogscentral och Finlands viltcentral. I arbetsgruppens betänkande ingår Finlands Naturskyddsförbunds reservation.