Försämrad lönsamhet
oroar mjölkproducenterna

Bränsle- och gödselkostnaderna har stigit mycket för mjölkproducenterna. Något som också kommer försämra lönsamheten ytterligare är stegringen på el. Det gäller att spara där det går, säger mjölkproducenten Joakim Smeds, som ändå vill tro på framtiden.

Det är ingen trevlig läsning att läsa dagens nyheter som kontinuerligt sedan Ryssland invaderade Ukraina handlar om lidande och stigande kostnader. Kostnader som har drabbat jordbruket mycket hårt.

– För mig har produktionskostnaderna stigit med cirka 50.000 euro på ett år. En del av prisökningen har täckts med ett högre mjölkpris, men fortfarande är det för lågt för att kompensera alla höjningar, säger Joakim Smeds, mjölkproducent i Övermalax.

Han har 47 mjölkande kor och en anläggning med lösdrift och mjölkstation. Till skillnad från många andra har han inte gjort stora investeringar i exempelvis mjölkningsrobotar.

– Jag hör inte till kategorin som har det tuffast, men alla drabbas av den här krisen. Jag förbrukar cirka 70.000 kilowattimmar el per år och kostnaden för den har stigit med cirka 15.000 euro och den riskerar också att bli ännu dyrare, berättar han.

Investerar i solkraft

En mjölkproducent kan inte spara nämnvärt på elförbrukningen. Mjölktanken ska kylas och varmvatten behövs dagligen åt korna. Att minska belysningen går inte heller för det leder till försämrad dräktighet.

– Jag kunde gå över till LED-belysning, men det blir också en kostnad i inköp. Det som jag däremot tänker göra nästa år är att investera i solpaneler på 20 kilowatt, vilket jag ser nästan som nödvändigt nu.

Det är en investering som många mjölkproducenter har gjort på senare år. En investering som snabbt betalar sig tillbaka med tanke på nuvarande elpriser.

– Trots att läget är svårt måste vi tro på framtiden och något som också är positivt i år är att vallskörden blev mycket lyckad. Jag kunde också använda mindre handelsgödsel tack vare att första skörden blev så bra och i stället satsade jag mera på stallgödsel, säger Smeds, som nästan är självförsörjande när det gäller foder förutom protein.

ÖSP:s ordförande Tomas Långgård är orolig för situationen inom mjölkproduktionen. Han hänvisar till färsk statistik från Naturresursinstitutet Luke som visar att lönsamheten snabbt försämrats.

– Lönsamhetskvoten för den finska mjölkproduktionen har de senaste åren varit omkring 0,5 men prognosen för 2022 är att den dyker till endast 0,16. Det är mycket oroväckande för siffran borde egentligen ligga på 1 för att täcka produktionskostnaderna och göra det möjligt att ta ut en lön och få avkastning på satsat kapital, säger han.

Nyligen presenterade Luke också preliminära siffror som visar att 7 procent av landets mjölkproducenter har slutat under perioden januari-augusti. Aktiva mjölkproducenter som är kvar uppgår nu till 4.700.

– Det här säger säkerligen något om den svåra situationen som mjölkproduktionen befinner sig i. Läget är alarmerande för många och nu krävs det snabba åtgärder för att förbättra läget, säger Långgård.

Prisökningar kom med fördröjning

På ett år har mjölkpriset stigit med omkring 15 cent per liter, vilket alltså täcker en del av kostnadsökningarna. Men Långgård poängterar att mjölkpriset i Finland redan vid senaste årsskiftet låg under EU:s medelpris.

– Producentpriset på mjölk i Finland ligger fortfarande bland de lägsta inom EU och det är beklagligt eftersom vi är ett land med höga kostnader. Nu har producentpriserna stigit men det har skett med en fördröjning och det är inte bra, konstaterar han.

Det är ett tecken på att Valio inte har lyckats kanalisera de stigande kostnaderna tillräckligt snabbt vidare till marknaden. Men Långgård beskyller inte landets mjölkjätte för den svåra situationen utan riktar huvudkritiken mot detaljhandeln.

– Valio gör ett bra arbete inom produktutveckling men problemet är att handelskedjorna snabbt kopierar de produkterna och urvattnar värdet av produktutvecklingen innan producenterna hinner ta del av det. Det ser jag som ett tecken på vi behöver en lagändring som exempelvis skulle ge nya produkter ett patentskydd som inte kan kopieras rakt av direkt.

Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen har tidigare i höst aviserat skärpningar i livsmedelsmarknadslagen. Långgård har förhoppningar på att Kurvinen hinner vidta åtgärder innan mandatperioden avslutas nästa vår.

– Det börjar vara på slutrakan med att hinna få igenom lagförslag men just när det gäller mjölksektorn måste vi få bukt med private label. Det är helt tydligt att vi behöver hjälp av statsmakten för att förbättra situationen, säger Långgård.

Vädjar till handeln

Han vädjar också till handeln som nu borde hjälpa landets livsmedelsproducenter genom att betala ett högre pris utan att höja konsumentpriserna nämnvärt.

– Handeln måste ge mer av sin marginal som vi alla redan vet är mycket hög. Förutom de höga produktionskostnaderna minskar också en del av stöden när CAP-reformen träder i kraft. Det är olyckligt för hela husdjurssektorn att husdjursförhöjningen av LFA-stödet slopas vid ingången av nästa år utan att kompenseras fullt ut, därför är det ännu viktigare att få ut mer från marknaden, menar Långgård.

Fram till det försöker mjölkproducenter som Joakim Smeds göra vad han kan på gårdsnivå för att hålla kostnaderna nere.

– Vi kan inte riskera försämrad mjölkkvalitet genom att pruta på fodret. Men jag gör vad jag kan och har nu eftersträvat att mjölka tidigare på morgonen när elpriset är lägre. Det handlar inte om många cent jag kan spara men för att klara situationen måste alla åtgärder nu vidtas, säger han.