Gm3
Krister Hildén, ekonomirådgivare vid ProAgria NSL, redogör för efterkalkylerna för 2021 samt förkalkylerna för 2022.
Jordbruk SLC

Förkalkylerna för 2022:
De utlovade priserna täcker inte
de högre kostnaderna

Greppa Marknaden-projektet i Nyland är tillbaka med fysiska träffar. På onsdagen träffades man på Vanda lantbruksmuseum för att diskutera bland annat spannmåls- och handelsgödselpriserna.

SLC:s ombudsman Rikard Korkman inleder med att tala om de höga gödselpriserna. Priserna hänger ihop med de höga energipriserna och i synnerhet då priset på naturgas, en viktig komponent i gödseltillverkning. Handelsgödseln är den dyraste produktionsinsatsen.

– Det som är synd är att de höga produktionskostnaderna inte återspeglar sig i terminspriserna på spannmål nästa höst. Uppköparna är åtminstone just nu mycket återhållsamma på den här punkten, säger han.

Korkman underströk vidare vikten av att hålla koll på spannmålets basis och skillnaden mellan det inhemska priset och Matifpriset på Euronextbörsen i Paris. I Finland är priset på kvarnvete just nu i genomsnitt -37 euro från Matifpriset.

Återspeglar sig också i utsädesproduktionen

Jaakko Laurinen vid Boreals växtförädling berättar om aktualiteter på utsädesmarknaden.

– Det höga priset på skörden överförs på utsädespriset, men den relativa prisstegringen är mindre än den allmänna prisstegringen på spannmål.

Årets dåliga skörd syns givetvis också i utsädesproduktionen, vilket leder till begränsad tillgång.

– Situationen är sämst för korn, allra sämst för flerradigt korn. För havre och vårvete är läget bättre och för vallfröutsäde ligger skördarna på normal nivå och tillgången är tillräcklig, säger Laurinen.

Han jämför den finländska utsädesmarknaden med den i Sverige och Danmark. I Finland använder man 30 procent certifierat utsäde, medan man i Sverige använder 70 procent och i Danmark 90 procent.

I Danmark finns inte ens ett system med TOS-avgift (avgift för nyttjanderätt av en viss sort) för gårdarnas egna utsäde eftersom man inte ansett det lönt att grunda ett sådant.

– Man har andra traditioner i Sverige och Danmark och tänker på annat sätt gällande certifierat utsäde, säger han.

Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR har en räknare på sin webbplats för att räkna ut lönsamheten för användning av certifierat utsäde: vyr.fi/fin/siemenlaskuri.

Avslutningsvis sammanfattar Laurinen Boreals mål för de kommande åren.

– Vi vill öka marknadsandelen för vårspannmålssorter med senare mognad, men också för höstvete. Dessutom vill vi växa på exportmarknaden, för tillfället är Sverige och Baltikum de viktigaste målområdena. Klimatförändringen medför också förändringar, på gott och ont, för oss inom sortförädlingen, säger Laurinen.

Gm2
Under ett gott år exporterar Östersjöområdet 20 miljoner ton vete. Som jämförelse kan nämnas att Svarta Havs-området exporterar 70 miljoner ton vete årligen, säger Indrek Aigro vid Copenhagen Merchants.

Förlorad skördepotential i Baltikum

Indrek Aigro vid Copenhagen Merchants sammanfattade den gångna odlingssäsongen.

– Mycket regn och kallt väder i maj och augusti, och sedan en värmevåg under sommarmånaderna.

Ungefär 15 procent av skördepotentialen tappades i de baltiska länderna, men till exempel i Polen tog man igen riktigt höga skördar på vete i år. Samtidigt har Polen problem med att sälja sitt vete till länder söder om Sahara.

I Danmark igen hade man den lägsta nationella skörden på 15 år.

Under ett gott år exporterar Östersjöområdet 20 miljoner ton vete. Som jämförelse kan nämnas att Svarta havs-området exporterar 70 miljoner ton vete årligen.

En fråga är vad det är som gör produktionen i Baltikum så förmånlig.

– Låga stöd. Höga stöd tenderar att också höja produktionskostnaderna trots att där kanske inte borde finnas något direkt samband, säger Aigro.

Det kommer att finnas en god efterfrågan i världen på proteingrödor och spannmål med hög proteinhalt under de kommande tio åren enligt Aigro.

2021 karaktäriseras av låga skördenivåer

Krister Hildén är ekonomirådgivare vid ProAgria Nylands Svenska Lantbrukssällskap och har gjort upp såväl för- som efterkalkyler i skenet av de aktuella spannmåls- och produktionsinsatspriserna.

– Efterkalkylerna för 2021 karaktäriseras av de låga skördenivåerna, säger han.

Med kvarnvete når man ett plusminusnollresultat med en 3 tons skörd. För säsongen 2021 var produktionsinsatsernas prisutveckling fortfarande lugnare och nivån lägre.

För 2022 är det dock en annan historia, förkalkylerna ser beklämmande ut på grund av de högra produktionskostnaderna.

– Täckningsbidragskalkylen för vete med de i stunden utlovade terminspriserna visar på en nettoförlust på 272 euro. För att göra vinst ska vi igen få en skörd på 5,5 ton, säger Hildén.

Förkalkylen för raps visar igen på en förlust på 116 euro. För att göra vinst ska vi få en skörd på 1,77 ton per hektar.

Förkalkylen för havre visar på en nettoförlust på 215 och för att göra vinst ska vi få en skörd på 5,3 ton per hektar.

Greppa Marknaden-träffen hölls som ett hybridmöte där 15 deltagare var på plats i Vanda och ungefär lika många deltog på distans.