Under de senaste åren har efterfrågan på fiberhampa ökat. En fabrik är i drift och fler ska byggas. Bakom satsningen står företaget Hemka Fiber Oy, som siktar på minst 2.500 hektar kontraktsodling i år. Just nu rekryteras odlare som lockas med till ett pris på 300 euro per ton torrsubstans.
– Det är frågan om en växt som är ny för många odlare. Men intresse finns och vi är hoppfulla om att nå vårt mål på 2.500 hektar kontraktsodling i vår. Det här är en växt som ligger i tiden och i framtiden siktar vi betydligt högre, säger Christian Hansson, vd på Hemka Fiber Oy.
Det har varit bråda tider för Hansson, som de senaste månaderna deltagit aktivt i företagets rekryteringskampanj som pågår även i Österbotten.
En ny fabrik har tagits i bruk i Haukipudas, norr om Uleåborg, och produktionen är igång.
– Vi är också i startgroparna med att börja främja produktionen hos fabriken i Kauhajoki i Södra Österbotten. På sikt planeras också fler tillverkningsenheter runt om i landet. För att få tillräckligt med råvara behöver vi nu få med fler odlare och därför har vi också siktet inställt på Österbotten, berättar han.
Ett alternativ
Det som gör att Hansson, även själv växtodlare i Pyhänkoski och Terjärv i Kronoby, tror på fiberhampa som ett alternativ, är det nuvarande marknadsläget inom jordbruket, samt aktuella klimatfrågor.
Spannmålspriserna har sjunkit mycket det senaste året och fortsätter göra det. I dag är priset på en del sorter nere i kring 140 euro tonnet.
– Läget inom spannmålssektorn är alarmerande och jag gläds definitivt inte åt priserna och situationen som är svår för många. Vi vill inte på något vis se ner på spannmålsodling, tvärtom, vi ser fiberhampan och bland annat spannmål i symbios med varandra.
I dag erbjuder Hemka ett kontraktspris på 300 euro per ton torrsubstans. Från det räknas avdrag för eventuellt transport och skördearbete.
– I huvudsak transporteras balarna till fabrikerna, men i vissa fall även för mellanlagring. Vi kartlägger som bäst områdesvisa utsikter för kommande säsong kring det. Men tillsvidare är den närmaste leveranspunkten för österbottniska odlare Kauhajoki.
Enligt Hemkas kalkyler har fiberhampa en betydligt bättre marginal än till exempel korn i dagsläget, 398 euro kontra 80 euro per hektar. Kalkylen baseras på en skörd på 5 ton hampa per hektar och 4 ton korn per hektar. På C1- och C2-området utbetalas också ett additionellt åkerstöd på 100 euro per hektar.
Skörde- och fraktkostnaderna samt utsädet är däremot dyrare, men i slutändan ger fiberhampa bättre lönsamhet, enligt Hemkas kalkyl.
– Alla kalkyler varierar givetvis från gård till gård, men det som står klart är att odling av fiberhampa är lönsammare än många spannmålssorter i dagens läge och det är ett alternativ för en del odlare, säger Hansson.
Passar bra i växtföljden
Ur odlarperspektiv är fiberhampan en växt som kan passa många. Den fungerar bra i växtföljden och tillför mycket näring i marken för kommande odlingsår, vilket minskar gödselbehovet.
Förutom att den förbättrar näringsbalansen har den också jordförbättrande egenskaper på grund av djupa rötter, en märkbar mängd biomassa returneras även när löven sist och slutligen faller.
– I synnerhet för exempelvis potatisodlare är fiberhampa ett bra alternativ på grund av att rötterna luckrar upp hårt packad jord. En annan fördel med fiberhampa är att den kan sås relativt sent, till och med mot slutet av juni. Därefter är den lättskött och kräver förutom gödsling ingen ogräsbekämpning, konstaterar Hansson.
Fiberhampan kan sås med direktsådd och kräver således inga specialmaskiner. Den kan bli upp till tre meter lång och kan stå kvar under vintern och skördas först på våren.
I de flesta fall väljer odlaren alternativet där Hemkas maskinentreprenörer utför skördearbetet med egna maskiner. Skördemomentet kan nämligen vara lite knepigt.
– Fram i traktorn installeras till exempel en bred dikestrumma som i korthet vältar ner växten som böjs ner ovanför markytan. Därefter använder vi en vanlig strängläggare som knäcker av och strängar växten så vi utför slåtterarbetet med en strängläggare, förklarar han.
Efter att hampan ligger i strängar balas den med kantbalspress.
– De främsta motiven till att vi använder kantbalar och inte rundbalar är att förvaringen, hanteringen och transporten underlättas. Kantbalaren skiljer sig även i egenskap att friktionen på balen är mera koncentrerad och därmed även medför mindre brandfara. På sikt kan det bli möjligt att logistiskt hantera rundbalar och det skulle innebära att odlare lättare kunde gå samman och utföra skördearbetet eller att det finns flera intresserade maskinentreprenörer inom ett område.
Hansson säger även att logistiken kommer att effektiveras i framtiden genom strategisk placering av fabrikerna, samt eventuell alternativ mellanlagring och transport med de längsta långtradarna.
– Hemka kommer satsa på huvudfabriker som fördjupar sig inom fiberprocessering, med ett antal fabriker som stöder processen med att separera stjälkar och fibrer.
Många olika användningsområden
Det är i huvudsak hampans fibrer som kan förädlas till en rad olika produkter. Det finns också en marknad för stjälkdelen, som bland annat strömedel eller andra vidareförädlade produkter. Fiber är den mest användbara och i dagens läge satsar Hemka främst på framställning av råmaterial för textilindustrin.
Men Hansson konstaterar att fiberhampa i framtiden kan användas på många andra sätt.
– Jag hittade min väg till Hemka via bland annat jordbruket och kompositbranschen och även på båda av dessa råder aktuella klimatfrågor. Det finns även ett växande intresse för naturfiber som jag tror på sikt kan ersätta bland annat kol- och glasfiber. Fiberhampa är en produkt i tiden eftersom den i praktiken är kolneutral och intresset för sådana material växer så det knakar.
Fiberhampa som vuxit i nordliga förhållanden har också fördelar. Eftersom den står över vintern och isbildningen börjar separera fibrerna från stammen, vilket minskar just den biten av processen vid senare skede märkbart.
– Utöver det bleker vårsolen fibrerna så de blir blekare än konkurrenterna i Europa. Det krävs alltså ingen kemisk behandling av fiberhampan som växer här, vilket uppskattas av den europeiska fiberindustrin, förklarar Hansson.
Hansson är övertygad om att det här är bara början för odlingen av fiberhampa i Finland.
– Vårt mål är att inom kort öka den kontrakterade odlingsarealen till 10.000 hektar.