Det är viktigt att i ett tidigt skede kunna lokalisera och ta i tu även med mindre allvarliga former av utnyttjande av arbetskraft. Detta betonar Natalia Ollus från Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI.
I kölvattnet av den trassliga ockerhärvan i Närpes är arbetskraftsexploatering och människohandel känsliga fenomen som bör beaktas i högre grad inom den inhemska företagsvärlden.
En expert inom detta gebit är direktör Natalia Ollus från Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI. Ollus medverkade i det i ÖSP-, SLC- och LAF:s regi arrangerade webbinariet ”Kännetecken för olika former av människohandel” den 22 mars.
– Finland har de facto nått längre än sina nordiska grannländer när det gäller identifiering av arbetskraftsexploatering och människohandel. Antalet fällda domar med anknytning till dessa områden är fler i vårt land, påpekade Ollus som själv har doktorerat i dessa ämnen.
Ollus erinrade om att det finns olika grader i fråga om utnyttjande av arbetare. Det kan handla om allt från fall av ockerliknande diskriminering och grovt ocker till människohandel. I det sistnämnda kan fängelsestraff utdömas medan bötesstraff är mera typiska i de förstnämnda brottstyperna.
– Det oaktat är det viktigt att kunna lokalisera och ingripa också i samband med mindre allvarliga former av arbetskraftsexploatering för att kunna förhindra att problemen eskalerar, betonade Ollus.
När det handlar om människohandel finns förutom alltför dåliga löner och allmänt odrägliga arbets- och boendevillkor olika typer av systematisk kontroll samt ofta även fysiskt eller sexuellt våld med i bilden.
– Ofta förhindras arbetarna till exempel från att gå språkkurser eller överhuvudtaget bekanta sig med det finländska samhället, tillade Ollus.
Ofta har förövare och offer samma etnicitet och bakgrund
När det rör sig om arbetskraftsexploatering och människohandel har det visat sig att förövare och offer ofta har samma etnicitet och bakgrund.
Exempel på branscher där oegentligheter och illegala behandlingar av anställda har uppdagats är service- och restaurangsektorn, byggbranschen, jord- och skogsbruket och bärindustrin. Många berörda arbetare kommer från Asien, Östeuropa och Mellanöstern.
Släktskap brukar vanligtvis klassas som en skyddsfaktor vid arbetskraftsrekryteringar. Men samtidigt är det också någonting som möjliggör olika former av exploatering i arbetslivet.
– Rekrytering via rekryteringsbolag eller mellanhänder leder ofta till att arbetare blir skuldsatta på grund av olika avgifter som de måste betala för att arbeta i det mottagande landet.
– Rekrytering via släkt och vänner kan i sin tur resultera i att arbetarna blir alltför beroende av sina arbetsgivare och känner sig stå i tacksamhetsskuld, fortsatte Ollus.
Vad kan då enskilda företag göra för att förhindra uppkomsten av oetiska situationer av detta slag?
– Företagen bör göra riskbedömningar och tillämpa interna anvisningar för förebyggande av arbetskraftsexploatering. Kontakterna och kommunikationen mellan chefer och arbetstagare är likaså viktigt. Det bör också klarläggas om det finns någon tydlig informationskanal om man vill berätta om missförhållanden.
Natalia Ollus rekommenderar den matnyttiga handboken ”Hur förebygga utnyttjande av arbetskraft och människohandel i Finland” som getts ut av HEUNI.
I samband med rekrytering av utländsk arbetskraft bör en rad frågor utredas:
Är rekryteringsprocessen systematisk? Erbjuds tolkning vid tecknande av arbetsavtal? Har rekryteringsutgifter betalats? Har arbetaren fått information om centrala villkor såsom lön, arbetstimmar, möjligheter att ansluta sig till fackförbund och så vidare?
– Om flera arbetstagare uppger samma telefonnummer, adress och kontonummer är det en signal på att någonting kanske inte står rätt till, exemplifierade Ollus.
Kulturella skillnader kan vara en knepig faktor
Tf trädgårdsombudsman David Pettersson på ÖSP påpekade att kulturella skillnader och olika synsätt på fenomenet arbetskraftsexploatering kan vara en komplicerande faktor i sammanhanget.
– Många av de utnyttjade vietnamesiska arbetarna godkänner tillvägagångssättet med rekryteringskostnader. I deras eget land är detta ingenting konstigt samtidigt som det är olagligt i vårt land, sade mötesdeltagaren Stefan Skullbacka.
– Ofta kan det ta länge innan dessa arbetare vågar gå ut och berätta om missförhållanden, sade Natalia Ollus.
– Dessutom är berörda personer inte medvetna om att man inte behöver vara rädda för polisen och andra auktoriteter här i Finland. I deras hemländer kan man generellt sett inte lita på myndigheter, sade Kristel Nybondas, vd för Landsbygdens Arbetsgivareförbund.
Att jordbruket och primärnäringarna tar de uppdagade problemen på stort allvar står emellertid klart.
– Om växthusföretagen inte tryggar tillvaron för arbetare är det ingen idé att vi deklarerar att vi har världens renaste tomater. Vi är inte den enda drabbade branschen. Men för den sakens skull har vi inte rätt att vara passiva. Vi kan tvärtom bli en föregångare i det förebyggande arbetet, betonade SLC:s styrelseordförande Mats Nylund.