Också fastän brexit högst sannolikt förverkligas 31 januari som en följd av det brittiska valet, så borde större problem inte uppstå under övergångsperioden som varar till slutet av 2020. Om det inte finns ett handelsavtal mellan parterna när övergångsperioden är slut kan läget dock bli tufft.
För den bedömningen står överinspektören vid jord- och skogsbruksministeriets enhet för EU-samordning och internationella frågor Markus Schulman.
– Övergångstiden är mycket kort och räcker knappast till att förhandla fram ett handelsavtal, fortsätter han. Om inte perioden förlängs, finns det åter risk för att man råkar i en situation med ”hard brexit”, en hård brexit med så höga tullar som världshandelsorganisationen WTO tillåter. Då kan man vänta sig störningar på marknaden. Även fastän tullarna inte skulle stiga högt, så skulle EU:s ställning i förhållande till andra länder försämras.
Förlängd övergångsperiod sannolik
Enligt Markus Schulman skulle vi i Finland närmast påverkas av störningarna från marknaden, det vill säga överutbud av varor som i så fall uppstår på EU:s inre marknad.
– Skogsbaserade produkter skulle emellertid inte drabbas av lika stora höjningar av tullarna, som livsmedel, säger Markus Schulman.
Han räknar emellertid med att övergångsperioden kommer att förlängas åtminstone i någon form trots att premiärminister Boris Johnson sagt att han motsätter sig en förlängning.
– Men vi kommer säkert att se många politiska manglanden före det och hard brexit är inte utesluten. Ett avtal skulle göra allting smidigare och värre störningar kunde säkert undvikas.
Storbritanniens och EU:s parlament godkänner brexit
Inte heller de finländska producentorganisationernas och andelsrörelsens husdjursombudsman i Bryssel Tarja Bäckman väntar enligt sin senaste rapport någon större dramatik ännu.
– De ändringar som premiärminister Boris Johnson förhandlade fram i den tidigare premiärministern Theresa Mays brexitavtal, var kända under det brittiska valet, skriver Tarja Bäckman. Johnson kan därmed anses ha fått ett mandat från folket att verkställa brexit enligt de nu kända villkoren. Därför kan man nu säga att brexit kommer att äga rum den 31 januari. Europaparlamentet kommer att förhandla och antagligen att godkänna avtalet om det brittiska utträdet efter att det har godkänts av det brittiska parlamentet.
Tarja Bäckman påminner också om att det inte är någon hård brexit som nu förverkligas:
– Efter 31 januari inleds en övergångsperiod för Storbritannien då landet följer EU-lagstiftningen och internationella avtal. Storbritannien agerar också på den inre marknaden och inom tullunionen som tidigare.
Samtidigt inleds förhandlingar om det framtida förhållandet mellan Storbritannien och EU.
Parallellt med det här förhandlar emellertid britterna om handelsavtal med många andra länder.
Mjuk brexit förutsätter handelsavtal
Liksom Markus Schulman hänvisar också Tarja Bäckman till den korta förhandlingstiden.
– Om Boris Johnson inte lyckas förhandla fram ett handelsavtal kommer vi att återvända till en värld med hård brexit, det vill säga EU och Storbritannien handlar med varandra på WTO:s villkor. Övergångsperioden kan dock förlängas med båda parternas samtycke.
Skottland och Nordirland kan skapa dramatik
En spännande dimension i den verklighet som råder efter valet är hela Det Förenade Kungarikets framtid, skriver Tarja Bäckman vidare. Det skotska nationalistpartiet anser att valresultatet förutsätter en ny folkomröstning om Skottlands självständighet. En omröstning kräver emellertid godkännande av hela kungarikets regering och det blir troligtvis inte lätt.
Nordirland omfattas å sin sida fortfarande inom vissa gränser av reglerna på EU:s inre marknad, bland annat när det gäller varor och jordbruksprodukter, detta för att undvika en för skarp handelsgräns mellan Irland och Nordirland.
– Vissa fruktar att detta så småningom kommer att leda till närmare förbindelser över gränsen på ön Irland och kanske rentav till en återförening längre in i framtiden, skriver Tarja Bäckman i sin rapport.