FN:s klimatforskningspanel publicerade senaste vecka en pessimistisk rapport om markanvändningens påverkan av det globala klimatet. Marken är en kritisk resurs. Forskarna kräver snabba åtgärder för att vända utvecklingen till det bättre.
Rapporten ger en dyster bild över den globala utvecklingen. Författarna påpekar att de stigande temperaturerna i kombination med nyckfull nederbörd och extrema väderfenomen redan i dag hotar matförsörjningen.
Jordbruket hamnar i en nyckelställning, menar experterna. Enligt rapporten står jord- och skogsbruket och liknande former av landanvändning för 23 procent av världens totala utsläpp av klimatgaser.
Jordbrukets andel är 13 procent av CO2-utsläppen, 44 procent av metanutsläppen och 82 procent av lustgasemissionerna (N2O). Om hela livsmedelskedjan inklusive transporter och annan verksamhet tas med, stiger sektorns andel till 37 procent.
Dyrare och sämre spannmål
Å andra sidan kan 30 procent av emissionerna lagras i växter och marker. Markens lagringskapacitet är emellertid på väg att minska. Detta påskyndar behovet av åtgärder som binder lagring av CO2 i skog. Barrskogarna binder mycket kol, noterar rapporten.
Klimateffekterna varierar också mellan regionerna. I vissa områden kan skördarna öka som en följd av uppvärmningen, men globalt sett förblir klimatförändringen ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen.
På sikt kan uppvärmningen pressa upp priset på spannmål med i medeltal 7,6 procent. Stigande CO2-koncentrationer kan bidra till att försämra grödornas kvalitet och näringsvärde. Alltsammans ökar risken för hungersnöd.
Jordbruksproduktionen kan inte fortsätta i nuvarande utsträckning utan en omfattande klimatanpassning, fastställer rapportens författare. Markanvändningen är en balansakt som förutsätter att mänskligheten kan leva på det som marken producerar.
Enligt forskarna måste konsumtionen av kött minska till förmån för livsmedel med mindre CO2-avtryck, som spannmål, grönsaker och nötter. En anledning är att foderproduktionen kräver stora arealer som måste röjas på skogsmarkens bekostnad.
Omställning av matvanorna
Sedan 1960-talet har konsumtionen av kött per person mer än fördubblats i världen. Detta har i sin tur ökat efterfrågan på fodersäd och proteinväxter som soja. I Sydamerika har detta resulterat i avverkningar av intakta regnskogar, påpekar författarna.
En omställning av matvanorna skulle bidra till sänkta CO2-utsläpp. Ett balanserat näringsintag med ett stort inslag av växter och moderat förtäring av kött, fisk och mejeriprodukter vore en förändring i rätt riktning.
En beklämmande aspekt är att upp till 25 till 30 procent av de producerande livsmedlen i världen hamnar i soporna. Därmed produceras kontinuerligt stora mängder mat utöver det egentliga behovet, till nackdel för ekologi och klimat.
En slutsats är att mänskligheten är på väg att överexploatera sin planet. Växelverkan mellan miljöförstöring och klimatförändring utarmar resurserna. Men det är ännu inte för sent att ändra kurs.
Rapporten betraktar den dystra utvecklingen ur ett globalt perspektiv utan att direkt ta upp regionala skillnader. Flera av problemen känns mindre relevanta i de nordiska länderna, som i flera avseenden är föregångare med jordbruk som baserar sig på hållbara kriterier.