Företagshälsovårdens målsättning är att främja och bevara arbetsförmågan samt att förebygga sjukdomar. Anslutningsprocenten bland lantbruksföretagare är dock bekymrande låg. Endast 26 procent är med. För att ändra på det samarbetar nu LPA, SLC, MTK och Centralenheten för lantbruksföretagares företagshälsovård MYTKY från och med juni med en kampanj där vikten av att ansluta sig till företagshälsovården står i fokus.
Det förbereds för kampanj och Susann Rabb, rådgivare för arbetsförmågan vid LPA, har tagit initiativ till en gemensam träff, för att med några lantbrukare och företagshälsovårdare samtala om företagshälsovården ur olika perspektiv.
Träffen sker på Mehiläinens enhet i Vörå, där företagshälsovårdarna Emma Wester och Maria Lassus har sina arbetsplatser. Tommy Ehrs, lantbrukare från Vörå, är också med.
Via Teams ansluter sig Anette Blomberg, mjölkbonde från Nagu samt företagshälsovårdarna Cathrine Baarman vid Mehiläinen i Karis/Ekenäs, Eva Björkskog från Työplus i Jakobstad och Mia Forsgård-Storm som jobbar på TT Botnia i Korsholm.
Det här är personer som Susann har kommit i kontakt med via sitt arbete med ”Ta hand om bonden!”, men hon betonar att det är fritt upp till lantbrukaren själv att välja bland de tjänsteproducenter som finns på ens område om man vill ansluta sig.
Det lönar sig också att ta reda på hur väl aktörerna känner till hur bondens vardag ser ut.
Utsatta jordbrukare
Emma konstaterar att jordbruket är en speciell bransch. Utmaningarna är många.
Tillsammans med Maria har hon deltagit i Arbetshälsoinstitutet kurs i Kuopio, utformad för dem vars kunder är lantbruksföretagare.
– Vi gick igenom de risker och belastningar som bönderna utsätts för, berättar Maria. Och de är utsatta för nästan allt.
Mjölkbonden Anette är hälsovårdare i grunden och har jobbat tio år i den branschen.
Hon påpekar att lantbruket är en svår bransch, det finns många olika slags bönder och en företagshälsovårdare måste känna till det generella.
– Jag förstår att det kan vara jobbigt att komma igång, säger hon. Men det är viktigt att göra hälsogranskningar, för då kan man tidigt upptäcka både fysiska och psykiska åkommor och få hjälp av någon som ser objektivt på ens tillvaro.
Den vanligaste förklaringen Susann får av icke-anslutna bönder är att det kostar för mycket eller att de bokar tid till läkare om de blir sjuka.
Hon har dock märkt i sitt arbete att det bland ”vanliga läkare” ofta finns en stor okunskap om vad bönder gör på sina gårdar, hur de jobbar och att de faktiskt jobbar hela tiden.
– Om det blir fråga om längre och allvarligare sjukskrivningar är det en stor fördel att ha en egen företagshälsovård som kan hjälpa, säger hon.
– Det är utmanande tider för många jordbrukare, konstaterar Maria. Folkpensionsanstalten har uppmärksammat jordbrukarnas utsatthet med bland annat ensamarbete och därför ersätts gårdsbesök i sin helhet samt en årlig kontakt för att följa upp arbetsläget och jordbrukarens mående.
Alla anslutna betalar en fast årsavgift som delvis ersätts av FPA, vidare finns det tre olika "ersättningstak" för gårdsbesök, förebyggande företagshälsovård och sjukvård på allmänläkarnivå.
I år har man möjlighet att använda upp till 1.005 euro för företagshälsovårdens gårdsbesök.
En droppe i havet
Tommy och Anette som anslöt sig år 2007 tycker att företagshälsovården är värd sitt pris.
Anette lyfter fram hur mycket dyrare det kan bli om man är verkligt sjuk, inte kan jobba och behöver avbytare. För de ersättningar man då erbjuds täcker inte allt.
– Företagshälsovårdens avgifter är en droppe i havet jämfört med de kostnader som kan uppstå vid sjukdom, säger hon. Att varje år få möjlighet att tala med någon är guld värt. Då kan man upptäcka saker i tid som annars kan bli ett större bekymmer.
– Och jämfört med en vanlig traktorservice blir priset per år endast en bråkdel, konstaterar Tommy.
Företagshälsovårdarens uppgift är att bedöma hur arbetet påverkar hälsa, arbetsförmåga och välbefinnande. Hen gör även grundläggande hälsokontroller.
Den utredning och kartläggning om arbetsförhållandena som görs under gårdsbesöken utgör således grunden för lantbruksföretagarens egen företagshälsovård.
– Vi bekantar oss med varje specifik gård, säger Emma. Tillsammans med jordbrukaren funderar vi över vilka riskerna är och så följer vi upp dem när vi träffas under den årliga kontakten.
Hon tar yrkesastma, vilket är vanligt förekommande, som exempel.
– Då pratar vi om symtom och om vilken skyddsutrustning som rekommenderas samt vilka tecken man själv ska ge akt på, säger hon. Och det är sådant man inte får från den offentliga hälsovården.
Vid gårdsbesöken bedöms även hur arbetet belastar lantbrukaren och så görs en bedömning av olycksfallsrisker och exponering för farliga ämnen.
Buller, belysning och gaser mäts och ibland deltar en arbetsfysioterapeut eller företagshälsovårdsläkare i besöket.
– Många jordbrukare jobbar ensamma, de servar maskiner och tar hand om djur men märker kanske inte tecknen när de själva börjar få ont eller inte mår bra, funderar Maria.
Då kan jämn kontakt med en företagshälsovårdare göra att man stannar upp och känner efter hur man verkligen mår.
– Vi vill vara en samarbetspartner, säger Emma. Då kunderna har varit här i några år börjar vi märka att tröskeln blivit lägre och så kan vi fortsätta samtalet där vi senast slutade – det ger en kontinuitet.
– Det är alltid bra med ett extra ögonpar som ser vad man sysslar med, bekräftar Tommy. Det är lätt att bli gårdsblind när man knallar på hemmavid mest hela tiden.
Ingen granskning
Eva på Työplus belyser fysioterapeutens andel, både i hälsoundersökningen och i gårdsbesöket.
– Jag ser det som en verkligt stor förmån att vi kan ta med en fysioterapeut då vi åker på gårdsbesök, säger hon. Eller att fysioterapeuten kan göra ett riktat besök när det gäller ergonomi, för vi vet att många har utmaningar då det gäller ergonomin.
Det är också en stor fördel att fysioterapeuten kan utföra hälsogranskningen varannan gång.
– Det är otroligt bra att fysioterapeuten får undersöka dem, fortsätter hon. Ofta kan det finnas axel-, knä-, höft- och/eller ryggbesvär som de samtidigt kan få hjälp med.
Cathrine inflikar att företagshälsovården eftersträvar att planera gårdsbesöken utifrån kundens behov och önskemål och i stället för att företagsfysioterapeuten är med kan det även vara en företagspsykolog, företagsläkare eller agrolog som deltar.
Alla närvarande poängterar att ett gårdsbesök inte är en granskning, utan endast en genomgång för bondens bästa.
– Vi är här för att hjälpa, inte stjälpa, säger Eva.
Och Susann förtydligar att det är lantbruksföretagaren själv som verkställer de förändringar som föreslås. Det är inget påbud och det kommer inga påföljder om man inte utför dem.
– Men åtminstone har man haft någon att diskutera med om hur man tar hand om sin arbetshälsa på allra bästa sätt!
Företagshälsovårdens fördelar
• För att kunna ansluta sig bör man vara LFÖPL-försäkrad.
• Tjänsterna inkluderar gårdsbesök och rådgivning om hälsa, arbetsmiljö och arbetsförmåga.
• Möjlighet till rehabilitering samt erhållande av rehabiliteringspenning som ersättning för förlorad inkomst under tiden.
• 20 procents rabatt på OFLA-försäkringen (arbetsskadeförsäkring).
• En företagshälsovårdsapplikation hjälper lantbruksföretagaren att hantera risker på gården och att hålla kontakt med företagshälsovården.
• Vikariehjälp erbjuds den som har boskap när man deltar i hälsofrämjande verksamhet.
• FPA ersätter kostnaderna för företagshälsovård. Självriskdelarna kan dras av i beskattningen.
• Rätt till kilometerersättning från FPA för resor till företagshälsovården.
• Möjlighet att erhålla omkring 1.000 euro per år för företagshälsovårdstjänster som utvecklar ens arbetsförhållanden.
• 60 procent av avgiften ersätts om man deltar i Första hjälpen-kurser och införskaffar Första hjälpen-material.
(Källa: Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, LPA)