Landsbygdsnäringar Livet på landet

Fiskevattnen får inte glömmas
bort i regeringsförhandlingarna

Centralförbundet för Fiskerihushållning kräver att partierna i regeringsförhandlingarna beaktar fiskevattnens betydelse som källa till inhemsk närmat och människors välmående. Upprätthållandet av produktiva fiskevatten grundar sig till stor del på talkoarbete, men också pengar behövs för att förutsättningarna för fisket ska hållas i skick.

Politikerna som gör upp regeringsprogrammet måste inse att delägarlagsverksamhetens finansiering måste tryggas, så att fiskevård och hållbara fiskbestånd också i fortsättningen kan upprätthållas.

Delägarlaget Kaitaisten osakaskunta i södra Savolax fick 80 euro i ägarersättningar från fiskevårdsavgiftsmedlen år 2017, och för den pengen fick fritidsfiskarna söka sig egen fångad fisk och välmående från vattenområdet.

– Pengen kan inte ens symboliskt sägas motsvara det arbete delägarlaget samma år gjorde för att bygga båtplatser och vårda fiskbeståndet genom vårdfiske, berättar delägarlagets ordförande Viljo Savolainen.

Delägarlagsverksamheten bygger på talkoarbete, men år för år minskar antalet personer som deltar i frivilligverksamhet. Läget kunde underlättas genom att slå ihop små delägarlag till större helheter, men det är dyrt, och delägarlagen har inte råd. Större helheter kan bättre sköta om fiskbestånden och erbjuda mångsidiga fiskemöjligheter, vilket man har lagt märke till i sammanslagningar som genomförts med projektfinansiering.

– Ägarersättningarna som betalas till vattenområdenas ägare för fisket med de allmänna fiskerättigheterna har sjunkit under den tid som den nya lagen om fiske har varit i kraft. Nivån på 4 miljoner euro på nationell nivå som utlovades i lagberedningen har inte förverkligats en enda gång. Nu måste ersättningarna fås till den utlovade nivån, kräver Vesa Karttunen, verksamhetsledare för Centralförbundet för Fiskerihushållning.

Enligt det ursprungliga förslaget till lag om fiske skulle alla som fyllt 18 år betala fiskevårdsavgiften. I slutändan blev det ändå inte så, utan en av de största fiskargrupperna, de 65 år fyllda, fick fortsättningsvis befrielse från avgiften. Staten har ändå inte velat stå för det här beslutets kostnader, utan pengarna har i stället tagits ifrån delägarlagen.

Situationens ohållbarhet har konstaterats också inom riksdagen: Finansutskottet har i sitt betänkande om statsbudgeten för år 2017 konstaterat, att det med tanke på främjandet av fiskerihushållningen är ohållbart att den växande seniorbefolkningen inte alls deltar i finansieringen. Nu måste beslutsfattarna skrida från ord till handling.

Om man vill fortsätta med avgiftsundantaget för de äldre, förutsätter Centralförbundet för Fiskerihushållning att det ekonomiska bortfallet som det här förorsakar kompenseras med ett skilt, årligt anslag på två miljoner euro i statsbudgeten.