Stamnätsbolaget Fingrid planerar en ny högspänningsledning mellan Hikiä och Ingå som kommer att gå igenom Sjundeå och Lojo. Bland västra Nylands markägare väcker projektet oro för att samhällsplaneringen än en gång kommer att köra över markägarens rättigheter. Fingrid anses dessutom ha informerat dåligt om sina planer.
– Nu förlorar vi knappt två hektar mark. Redan på 1970-talet förlorade vi tre hektar så då har vi gått miste om totalt fem hektar, säger Tor-Björn Karlsson bekymrat när Fingrids nya kraftlinjeprojekt kommer på tal.
Karlsson är jordbrukare i Degerby i Ingå, och en av de som kommer att drabbas av den nya två gånger 400 kilovolts kraftledningen stamnätsbolaget Fingrid planerar från Hikiä till Ingå.
Enligt Fingrid byggs ledningen för att garantera elförsörjningen och uppnå Finlands klimatmål, men även för att kunna koppla samman stämnätet och den planerade Estlink 3-linjen till Estland. Bolaget har informerat markägarna om projektet, men enligt många har informationen kommit i ett väldigt sent skede.
Enligt Karlsson väcker själva bygget en hel del frågor om hur de markägare som bor i de berörda områdena kommer att påverkas.
– Jag har både själv och tillsammans med Degerby Lantmannagille skrivit utlåtanden där jordbrukarens och markägarens synpunkter kommer fram. Jag tror att det finns många markägare som nu funderar på de risker som projektet medför och hur man skall få sin röst hörd i frågan.
Skickade eget utlåtande till NTM-centralen
I sitt personliga utlåtande till NTM-centralen lyfter Karlsson fram kraftledningens inverkan på markanvändningen, det vill säga hur åkeranvändningen försvåras och bortfallet av skog förorsakar ekonomiska förluster. Dessutom blir det svårare att bygga nytt i framtiden.
– Man borde få bättre ersättning och samma markområden som man förlorar. Det vill säga borde förlusterna kompenseras med motsvarande mark nära gården, konstaterar Karlsson.
Karlsson nämner även den negativa inverkan på miljön i form av ökad erosion samt ökad risk för översvämningar och urlakning av näringsämnen. Norr om fastigheten finns även ett skyddsobjekt som skulle påverkas negativt.
– Området jag bor på är dessutom kulturlandskapsområde. Pickala, Degerby och Ålkila är värdefulla områden. Linjen blir ju nog hemskt synlig i landskapet.
Oseriösa sträckningsaltermativ
En annan markägare som kommer att drabbas är Kim Forsman i Ingå. Forsman deltog i det informationstillfälle Fingrid ordnade i slutet av oktober, men tillägger att informationen nådde fram väldigt sent, trots att bolaget planerat linjen i åratal. För Forsman blir bortfallet potentiellt stort.
– Linjen kommer att ta lite skog av mig, och så blir det krångligare med eventuellt framtida byggande. Ytterligare stolpar på åkern gör ju inte jobbet lättare heller. Beroende på vilken rutt ledningen tar har jag räknat att nästan 10 hektar skog och åker kan bli under linjen.
Kraftledningen kommer att dras genom antingen Lojo eller Ingå och upp till 900 markägare berörs av projektet. Forsman ser de alternativ som Fingrid erbjuder som oseriösa.
– Nu verkar det som om man lyfter fram två alternativ, ett dåligt och ett lite sämre för att kunna välja det dåliga.
Enligt Forsman skulle projektet vara lättare att acceptera om kompensationen skulle utgöras av en fortlöpande hyra.
– Marken är ju markägarens egendom, och att någon kan göra vad den vill med ens egendom är ju inte rätt. Jag förstår att det är viktigt för landet, men det borde kompenseras fullt ut av samhället.
Svenskspråkig information behövs
Även Ingåbonden Christian Nyholm hör till dem som potentiellt kommer att drabbas av ledningen, och även han deltog på informationsmötet.
Enligt Fingrid kommer hälften av sträckningen att dras parallellt med existerande ledningar och här kommer korridoren att breddas, på övriga sträckor bygger man i orörd terräng.
– På mötet gick man igenom ruttalternativen, den via Lojo och den som kommer österifrån. Båda alternativen är öppna ännu. Rutten skall i huvudsak följa den gamla sträckningen förutom där det är bebyggelse.
Nyholm oroar sig för projektet, men är även besviken över hur Fingrid skött informationsspridningen.
– Det beklagliga är att hela tillställningen gick på finska, precis som breven Fingrid skickade var på finska. Och SLC Nyland var inte med på listan över kontaktorganisationer. Det borde helt enkelt ordnas ett nytt svenskspråkigt tillfälle.
I väntan på inlösningslagen
En annan Ingåbo som drabbas av linjen är Kristian Westerholm. Enligt honom ser ut som om Fingrid presenterat två alternativ för att lättare få igenom den bättre av dem.
– Mig drabbar de oberoende, både beträffande åker och skog. Men antagligen blir det väl den västliga sträckningen.
Westerholm hade också önskat tydligare information om projektet, samt mera tid för markägarna att kommentera det. För den som drabbas oavsett är det dock ändå kompenseringen som i sista hand är intressant, och här hoppas Westerholm på drägligare summor.
– Det här projektet tar så länge att regeringen nog borde få den nya inlösningslagen igenom före det. Vi väntar på den.
Fingrid: Vi följer praxis
Enligt Fingrid byggs kraftlinjen för att säkra en tillräcklig självförsörjningsgrad och hjälpa Finland att nå sina klimatmål.
– Syftet är att upprätthålla det krav om driftsäkerhet som lagts fram för stamnätet så att kan vi hålla elpriset enhetligt i hela Finland. Det här är Fingrids lagstadgade uppgift. Vi bygger linjen för att förbereda oss på ett ökat behov för elöverföring i Nyland och för att kunna koppla samman Estlink 3 till Finlands stamnät, berättar Tiina Seppänen som är projektansvarig på Fingrid.
Enligt Seppänen har miljökonsekvensbedömningen fortskridit enligt lagstadgad praxis. NTM-centralerna har meddelat om att programmet finns tillgängligt och att det finns möjlighet att kommentera det.
– Vi har också självmant valt att skicka hem brev till markägarna, vilket inte är något som krävs av oss. Nu verkar det som om vissa fått brevet senare än andra vilket är beklagligt, men ingenting vi kan påverka.
Markägarna kommer att höras
Seppänen påpekar att Fingrid fått en hel del respons som nu noggrant måste övervägas. Enligt henne är markägarnas respons viktig för Fingrid eftersom bolaget på detta sätt får tillgång till lokalinformation exempelvis om natur och bebyggelse.
– Baserat på responsen vi fått kommer vi att presentera nya planer och igen höra markägarna. Vi kan ändå inte tillmötesgå alla förslag, utan de måste vägas mot varandra. Det här är ett ganska utmanande projekt att planera eftersom det finns naturobjekt och bosättning i området och så måste vi beakta arkeologi och landskapet samt tekniska aspekter.
Seppänen påtalar även att det på grund av eltekniska och skadeståndsrelaterade orsaker inte är möjligt att bygga solpaneler under kraftlinjerna. Det går heller inte att riva eller förnya befintliga linjer samtidigt som den nya byggs eftersom detta skulle stöta på driftsäkerhetsproblem.
– Det slutliga steget är den allmänna planeringen som börjar då rutten valts, och då kontaktar vi igen markägarna. Sedan börjar byggandet, och ersättningarna för inlösning behandlas efter byggskedet då vi vet hur markägarna påverkats av projektet.
Enligt Seppänen pågår miljökonsekvensbedömningen 2025-2026, medan den allmänna planeringen äger rum 2027-2029 och själva byggandet sker 2029-2031.