Tusen plantor ek och 650 björkplantor från sydösterbottniska Mellanå Plant planteras nu för att uppmärksamma firandet av Ålands självstyrelses 100-årsjubileum 2021-22.
Enligt landskapsforstmästare Mikael Sandvik var det nästan självklart att landskapsregeringens skogsbruksbyrå och Landskapets Fastighetsverk skulle uppmärksamma jubileet med plantering av ett särskilt skogsparti.
– Plantorna har sydfinländsk proveniens och ska nog fungera bra på Åland, säger Sandvik.
Han tycker att det passar bra att elever från Kyrkby högstadieskola eftersom just den skolan har medverkat flitigt när skogsbruksbyrån har ordnat temadagar i skogen.
Klasslärarna Pernilla Brunström från Finström och Annika Holmström från Jomala förklarar närmare.
– Vi brukar passa på när landskapsregeringen betalar bussresorna, säger de och berättar att eleverna uppskattar att plantera jubelskogen.
– Hit ska jag komma med mina barn, sa en av flickorna.
Varsam skogsavverkning
Jubileumsskogen planteras på Stornäset i Kastelholm där det sedan tidigare finns två markerade naturstigar.
Det handlar om ett skogsområde som varit i kronans ägo ända sedan 1500-talet när Kastelholms slott byggdes.
– Nu är den gamla skogen klassad som ett speciellt naturskyddsområde där avverkning får ske på ett varsamt och ekologisk sätt, förklarar Ray Holmlund, som är skogsförvaltare vid Landskapets Fastighetsverk.
Jubileumsskogen planteras på cirka en hektar av ett totalt 2,5 ha stort skifte som avverkades för ett par år sedan.
Ekplantorna på bördig mark
Ekplantorna sätts i marken på den del av skiftet där marken är bördigast. Planteringen sker på gammalt hederligt vis med hacka eftersom lövträdsplantornas rotklumpar är för stora för vanliga planteringsrör.
Markberedningen har gjorts med grävmaskin och de unga får lära sig att plantornas helst ska sättas på en kulle där de inte riskerar att dränkas av vatten. Det är också viktigt att plantan står rakt.
– Gran- och tall planteras med ca två meters mellanrum, men för ek och björk behöver avståndet mellan plantorna vara större. Cirka 3,5 meter är lagom, säger förklarar Holmlund.
Men påpekar också att ekplantorna heller inte får ges alltför stort utrymme.
– Då breder de ut sig som en sparbanksbok.
Skyddas mot rådjur
En förklaring till att det nu planteras mera ek än björk i den nya jubileumsskogen är förstås att man räknar med att det också kommer att växa upp många björkar genom naturlig förnyelse. Just i år har det dessutom funnits ovanligt mycket björkpollen.
Varje planta markeras med en målad pinne för att de senare ska vara lättare att hitta i gräset. I höst ska plantorna nämligen behandlas med ett ämne som smakar beskt för att skydda dem mot betande rådjur.
– Under sommaren finns mycket annat att äta, men höst och vinter kan de unga lövträdsplantorna bli frestande mat för rådjuren.
Lärkträd från Karelen blev master på Åland
På Stornäset finns sedan tidigare planterade specialskogar.
En 2 hektars lärkskog som landskapet planterade för tolv år finns exempelvis i anslutning till naturstigarna.
– Lärkträden berikar landskapsbilden. De har så fin grönska på våren och på hösten blir det också fina färger med gula och bruna barr, tycker Holmlund.
Han berättar att alla lärkträd som drivs upp i Finland härstammar från samma genetiska material med ursprung i ryska Uralbergen. På uppdrag av ryske tsaren Peter den Store (som regerade 1682-1725) hade en tysk skogsman hittat en art lärkträd som passade att planteras nära vatten i Raivola i Karelen för att bli mastvirke för segelfartyg. Lärkträd är nämligen mera rötbeständigt än tall.
Just från Raivola togs också masterna till tremastade åländska skonaren Linden som sjösattes i Mariehamn 1993.
Skogen jämngammal med Elisabeth Taylor
På Stornäset finns dessutom en stor bokskog. Den planterades 1932 och Ray Holmlund har en tydlig minneshållpunkt för årtalet.
– Samma år som filmstjärnan Elisabeth Taylor föddes, skrattar han.
Bokskogen finns också intill Stornäsets två markerade naturstigar som fått namnen Skogsstigen och Strandstigen.
Tack vare protester från Kastelholmsbon Isabel Kvarnfors och andra aktivister blev Stornäset räddat som friluftsområde för allmänheten när Ålands golfklubb för några år sedan ville utvidga sin golfbana.
Finlands mäktigaste bestånd av jättetujor
Till Ålands skogliga sevärdheter hör också Godby arboretum som planterades på 1930-talet när utländska trädslag var vanliga inom den finländska skogsforskningen. Arboretumet finns i anslutning till sevärdheterna Färjsundsbron och caféet Uffe på berget med sitt mäktiga utsiktstorn.
Godby arboretum kan upplevas längs en 1,7 km lång markerad stig med informationsskyltar om de olika trädslagen. Mest handlar det om nordamerikanska barrträd, men där finns också sibirisk lärk och ädelgran samt ”Finlands mäktigaste bestånd av jättetuja”.
– Men stormen Alfrida för ett par år sedan gick mycket hårt åt arboretumet som nu behöver restaureras, berättar Holmlund.
Klibbalsfrön från Åland
Som landskapsanställd skogsförvaltare var Holmlund för fem-sex år sedan dessutom med om att plantera åländsk klibbal för att producera frön till försäljning.
– Klibbalen måste ha rätt lokal för att trivas. Den är också rätt känslig för frost och hittills har fröproduktionen inte varit så stor. Men i år ser det riktigt bra ut och vi säljer gärna frön också till intresserade utanför Åland.